Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Våra läroverk med hänsyn till universitetets kraf. Af Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och alldaglig, den är att skilja på hufvudsak och bisak och fatta
och förstå, i hvilket inbördes sammanhang stoffets detaljer stå,
således att andligen genomtränga och logiskt behärska ett visst
stoff, och därvid är stoffets uppdrifna kvantitet ingen
nödvändighet. I princip är metoden enkel, i tillämpningen svår och
utan en viss öfversikt öfver stoffet naturligtvis omöjlig. För
dess användning är tankens och omdömesförmågans uppöfvande
och skolning en nödvändig förutsättning; utan den når ett af
naturen godt verktyg ej erforderlig skärpa och ett af naturen
slöare blir obrukbart. Grunden måste läggas redan i skolan.
Har man icke där lärt känna denna fordran, lär man aldrig
senare fullt förstå den.
Då man velat göra gällande, att jag härmed skulle hafva
riktat en oberättigad anklagelse mot lärarna vid våra läroverk,
har detta berott på ett missförstånd. Jag är lifligt
öfvertygad om att lärarna i allmänhet så mycket som möjligt söka
tillgodose denna sida af gymnasieundervisningen, och att det ej
är alltför många, som se pedagogikens quinta essentia i det
»bombardemang med frågor», hvarom i detta sammanhang talats.
Frågan är i själfva verket, i hvilken mån en dylik skolning
under nuvarande förhållanden förmår göra sig gällande. Det
finnes omständigheter, som synas gifva skolan en bestämd
dogmatisk karaktär; med dogmatisk förstår jag då inlärandet af
ett visst stoff och i förekommande fall omdömen därom.
Har ej den högt uppdrifna moderna pedagogiken just i detta
afseende en afvigsida? Vi äldre veta, hur litet hjälp lärjungen
fick i den gamla skolan, vi veta också, hur grundligt detta ändrats,
hur väl alla läxor prepareras i skolan, och föräldrar veta också
berätta, i hvilken hög grad läxhjälp i hemmen och
privatläsning gripit omkring sig; det begynner redan med de minsta,
hvilkas läxor skola höras upp hemma, innan de gå i skolan.
Ett sådant system kan ej befordra lärjungens själfverksamhet
och själfansvar. Bildligt taladt: förr kastades nötterna på en
oknäckta, de flesta slukade dem utan vidare hela, en och annan
fick lust att öfva sig i nötknäckning och blef skickligare däri,
nu levereras nötterna knäckta och mosade och följaktligen
riskera tänderna att atrofieras. Jag kan här visa på en punkt
i Upsalafakultetens diskussionsprogram, som lyder: »Resultaten
af skolans och gymnasiets undervisning skulle blifva bättre, om
i en del ämnen materialet något inskränktes samt lärjungarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
