- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
537

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Våra läroverk med hänsyn till universitetets kraf. Af Martin P:n Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

själfverksamhet toges mer i anspråk», och jag kan hänvisa till
ett yttrande af en profårsföreståndare, att pedagogiken sådan
den i praxis bedrifves ej är annat än didaktik, d. v. s.
inpluggningskonst.

Ett annat framträdande drag hos den moderna pedagogiken,
som har ett kraftigt stöd i föräldrarnas önskningar, är dess
bemödande att draga fram de svagare och svagast begåfvade
lärjungarna till ett drägligt resultat. För dessa lärjungar är
det ju förträffligt, men det vinnes på bekostnad af de verkligt
begåfvade, väl ej så, att de tillsidosättas, men dock så, att de
få mindre än de eljest skulle kunnat få. Den intellektuella
ärelystnaden har man efter förmåga sökt lägga en dämpare på,
och då lusten att utmärka sig är alltför mänsklig för att
kunna utrotas, får den nu hufvudsakligen söka sin tillfredsställelse
inom idrott och sport. Nivån har blifvit jämnare inom
klasserna, men därmed har också den andliga eliten fått mindre
svängrum. Praktiskt tar sig detta ett uttryck i den bristande
sållningen af eleverna särskildt vid uppflyttningen till
gymnasiet, en sak öfver hvilken det förts bitter klagan från lärarehåll.
Man trodde, att realskoleexamen skulle bereda en garanti; den
har verkat i rakt motsatt riktning. Universitetets undervisning
vill däremot med all makt föra fram den andliga eliten, och
det är dess skyldighet gentemot svensk kultur, så länge
universitetet har att ulbilda de i andligt afseende ledande och
förande i vari land. Det skulle också önska att få det material,
som tillföres det, bättre sålladt, men här gå mål och metoder
mellan det och dess förskola i sär. Dessutom kan man fråga
sig, om det ej vore gagneligt, icke blott all en skarpare gallring[1]


[1] Våra högre läroverk ha i äldre tider spelat en synnerligen viktig roll i
klassomsättningens tjänst. Hur många betydande svenska män ha ej en präst till
far och en bonde till farfar! Den har på senare tider mycket aftagit; orsakerna
äro flera, men till dem hör säkerligen också utjämnandet af lärjungarnas nivå.
Om en yngling skall ta studentexamen är hufvudsakligen ej längre en fråga om
hans begåfning, utan om föräldrarnas förmögenhet. Jag kan icke inse, att
detta är god demokratisk hushållning med folkets andliga krafter. En sådan
skulle väl snarare åsyfta att till högre andlig verksamhet draga fram ej de
välbärgade utan begåfningarna och att sålla ifrån de element, som genom sin
andliga tröghet tynga klasserna och draga ned undervisningens nivå. För den
mycket öfverklagade öfveransträngningen i skolan finns det ett bra botemedel,
som dock litet tilltalar föräldrar och välvilliga lärare: att låta de öfveransträngda
hvila sig som kvarsittare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free