Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Våra läroverk med hänsyn till universitetets kraf. Af Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämnena, framför allt latin och franska, böra bättre tillgodoses
än nu är fallet; till och med de i läroverksstadgan angifna
kursmålen uppnås alldeles icke genom med numera i
studentexamen med ’godkänd’ vitsordade kunskaper. I början af
samma hösttermin hade filosofiska fakulteten i Upsala skrifvit
till Kungl. Maj:t i ärendet. Den framhåller, »att de sista
årsklassernas studenter äga vida ojämnare förutsättningar för
universitetsstudier än de före den nuvarande studentexamen utgångna
årsklasserna», och anser sig »kunna förutse, att det skall visa
sig nödvändigt, att som villkor för tillträde till
universitetsexamina i allmänhet stadga på visst sätt kvalificerad
studentexamen.» Den yttrar: »Finnes icke förbildning i lämpligt mått och
passande form för handen, så inställa sig med nödvändighet
som följder: 1) studietidens förlängning för de studerande själfva,
2) desorganisation i universitetens undervisning och
vetenskapliga arbete i det hela». Den humanistiska sektionen önskar
godkändt studentbetyg i tyska, franska, latin, historia och
understryker de bristfälliga kunskaperna i franska. (I själfva verket
vågar man knappt sätta en fransk bok i händerna på
lärjungarna, och ställer man en sådan till val i studieplanen, kan
man vara säker på att den blir förbigången). I ett program
för diskussionen inom fakulteten äro punkterna, äfven hvad
latinet beträffar, ännu skarpare formulerade.
De anförda officiella skrifvelserna ta närmast fasta på de
aktuella frågorna: bortvalsrättens missbruk[1] och den väntade
uppdelningen af gymnasiet på specialfackliga linjer. Man måste fråga
sig, om dock ej sjukdomen ligger djupare.
Universitetsstatuternas första paragraf lyder: »Universitetens uppgift är
vetenskaplig forskning och undervisning». Men kursläsning är ej
vetenskapliga studier, och dess mindre, ju intensivare den
bedrifves. Särmärket för den vetenskapliga undervisningen ligger
ej i stoffets kvantitet, hur stor den än må vara, utan i
metoden. Den vetenskapliga metodens grundprincip är mycket enkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
