Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om textil kyrkokonst i Sverige. Af Agnes Branting - Altarkläden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TEXTIL KYRKOKONST I SVERIGE 411
material, som linnes i andra länder, vågar jag antaga, att de
utgjordes af tunna, lätta väfnader af silke, linne eller bomull,
hvilket senare material i forna tider var dyrbarare än nu.
Den äldsta form af altarkläde, vi nu känna i Sverige är en
bård, ett s. k. altarbrun, från början af 1200-talet, hvilket
tillhört Bjälbo kyrka. Bården af hvitt siden, prydd med broderi
af silke och guld framställande träd, strängt heraldiskt
tecknade lejon och tvänne vapen, af hvilka det ena är
Folkungavapnet, är utan tvifvel ett inhemskt arbete.
I Sverige finnes ett stort antal medeltida altarbrun i behåll.
Stundom har altarbrunet hängts ofvanpå ett antependium, men
i de flesta fall synes det hafva utgjort en själfständig prydnad
å altarets framsida. Under 15-, 16- och 1700-talen äro
altar-brunen nästan alltid förenade med antependier och vanligen af
samma stoff som dessa.
De flesta medeltidsantependier vi äga i behåll utgöras af
dyrbara sammetsväfnader, ofta guldbroscherade. Det äldsta
antependium vi nu känna är dock ett broderi, ett dyrbart arbete
från 1200-talets senare del. Broderiet, som är figuralt med
jungfru Maria kröning som midtparti, är ett franskt arbete
utfördt med silke, guld och silfver på röd sidendamast.
Ante-pendiet, hvilket tillhör Eskilstuna stadskyrka, har förmodligen
ditförts genom Johanniterorden, som vid ifrågavarande tid i
Eskilstuna ägde kloster.
Den största grupp af antependier, som bevarats till våra
dagar, är från 1600-talet och utgöres hufvudsakligen af dyrbara
siden- och brokadväfnader, hvilka icke endast äro prydda med
broderier, utan äfven med knypplade spetsar af silfver och guld,
stundom äfven med ornering af drifven metall. Af sistnämnda
slag är ett antependium med Oxenstiernska och Braheska
vapnen samt gifvarnes initialer, tillhörigt Storkyrkan i Stockholm,
mycket praktfullt.
Altardukarna, som enligt gammal föreskrift skulle vara af
linne, äro till större delen borta, de äldsta vi nu äga tillhöra
1600-talet.
Till altarklädnaden räknar jag kommunionskläden och
bokdynor. Af de förra äga vi i form af s. k. kalkkläden en
synnerligt rikhaltig samling från 16- och 1700-talen, däribland flere
turkiska broderier af stor skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
