Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om textil kyrkokonst i Sverige. Af Agnes Branting - Altarkläden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
AGNES BRANTING
Lyckligtvis finnes det dock kyrkor, som pietetsfullt bevarat
sina skatter tiderna igenom och som nu med heder kunna
låta dagens ljus bryta in i sina gamla skrudkamrar.
En fråga framställer sig nu själfmant. Hvad har 1800-talet
lämnat i ersättning mot den gamla kyrkoskrud, som så litet
aktats? Såsom svar kan jag endast framlägga en skrud af svart
eller röd sammet, utstyrd med tarfligt blänkande galoner. Det
är 1800-talets mest karakteristiska insats.
Det verk jag nu håller på att utarbeta i ämnet torde under
namn af Textil kyrkoskrud i Sverige komma att behandla föl-
Korkåpa. Sammetsbrokad, italiensk. 1500-talet. Broderad bård och sköld,
polskt arbete, omkring 1600.
S:t Olai kyrka. Norrköping.
Skänkt 1709 till S:t Olai kyrka af general Jakob Burensköld.
jande grupper: I Altarkläden, II Mässkläder, III
Graf-kläden, Tapeter, Mattor, Fanor och Banér, IV
Brud-och dopkläden, V Kyrkvaktarkläder och håfvar. I
öfverensstämmelse med denna indelning må här lämnas en öfversikt
af de olika hufvudgrupperna.
ALTARKLÄDEN
Altarets beklädnad stod i äldre tider i nära sammanhang med
altarets betydelse, dels såsom nattvardsbord, dels såsom graf.
I båda fallen kläddes altaret med dukar, flera till antalet. Huru
voro väl de altarkläden, som på 800-talet af biskop Simon
fördes till Sverige? Vi veta det ej, men med stöd af det jämförelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
