Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om textil kyrkokonst i Sverige. Af Agnes Branting - Mässkläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
AGNES BRANTING
MÄSSKLÄDER
Enligt den romerska kyrkans bud skulle prästen vid
förrättning af mässan vara klädd i särskilda för ändamålet afsedda
kläder, som vi kalla mässkläder. Hvarje kyrka måste därför
äga en mäss-skrud. I de flesta kyrkor funnos flere dräkter, dels
afsedda för olika altare, dels för olika högtider. Mässdräkten
utgjordes under medeltiden af halslin, mässkjorta, gördel, tunika,
dalmatika, stola, handlin och mässhake. Till biskopsdräkten
hörde dessutom korkåpa, mitra, handskar, strumpor och sandaler.
En mycket rikhaltig samling mässkrudar tinnes ännu i
behåll, främst i domkyrkorna i Upsala, Skara, Strängnäs och Lin-
Antependium. Broderi af guld. 1600-talet.
Kungslena kyrka.
köping. De äldsta korkåporna tillhöra Upsala domkyrka, de
äldsta mässhakarna Skara domkyrka. Men äfven små
landskyrkor kunna äga verkliga skatter. Så har Ska kyrka i
Upland till våra dagar bevarat ett broderi från en korkåpa, från
tiden 1300-talets början, som är af engelskt ursprung och mycket
värdefullt, sannolikt utgörande en gåfva af hertigarne Erik och
Valdemar, hvilka i början af 1300-talet ägde och bebodde
Svartsjö gård, i hvars närhet Ska pastorat är beläget.
Bruket att bära mässdräkt blef i Sverige bibehållet efter
reformationen, och mässdräkt är ännu i vår kyrkolag för vissa
högtidliga ceremonier föreskrifver
Liksom våra kyrkor under 1600-talet rikligen försågos med
nya altarkläden, så riktades de äfven med nya mässkläder, ofta
af samma slags stoff som de förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
