Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Magyarer och sydslaver i Donaumonarkien - Islam och det heliga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 DAGENS FRÅGOR
Den ena af de båda nämnda processerna har i Europa väckt ett
sådant genljud, att en kort redogörelse för fakta kan vara på sin
plats. Uppslaget gafs därmed, att Österrikes mest frejdade historiker,
Heinrich Friedjung, under den första Balkankrisen den 25 mars 1909
i Neue Freie Presse offentliggjorde en våldsam artikel, hvari han på
grundval af dokument, som från Ballplatz ställts till hans förfogande,
öppet beskyllde de sydslaviska partiledarne för högförrädiska
stämplingar med den storserbiska agitationen i Belgrad. De angripna
svarade med ett åtal för ärekränkning. Under processen kom i dagen,
att de till Friedjung öfverlämnade dokumenten till största delen voro
grofva förfalskningar. Att Friedjung själf blifvit förd bakom ljuset
och i sin patriotiska indignation handlat bona fide, var emellertid
uppenbart; och processen afslutades också genom en förlikning
mellan parterna. Värre komprometterad var själfva utrikesledningen.
Och af de undersökningar, som företogos af den tjeckiske
partiledaren Masaryk, syntes framgå, att hvarken utrikesministern grefve
Aehrenthal eller österrikiske ministern i Belgrad grefve Forgach varit
okunniga om de begagnade dokumentens verkliga karaktär. De
förklaringar i saken som afpressades grefve Aehrenthal voro vaga och
undvikande, och någon klarhet i saken genom officiell undersökning
har icke vunnits.
Med skärpa gör Seton-Watson gällande, att ledningen i Wien icke
haft någon lycklig hand i den sydslaviska frågan. Man har helt
passivt låtit ungrarna husera som de ville i monarkiens sydslaviska
delar, i stället för att taga sig an sydslavernas sak och med begagnande
af deras traditionella och 1848 i handling betygade trohet mot
dynastien spela ut det sydslaviska elementet mot magyarernas
målmedvetna och framgångsrika utpressningspolitik mot kronan och den
cisleithanska rikshalfvan. Det ungerska inflytandet i Wien har sedan
1867 varit mycket stort; det har haft sitt stöd vid hofvet — icke
minst i kejsarinnan Elisabeths person — och inom diplomatien. Det
har målmedvetet arbetat på att lösa äfven de ganska fåtaliga och
sköra föreningsband, som knötos genom 1867 års dualistiska
författning, och tillika, hittills med framgång, sökt förhindra Sträfvandena
för en ombyggnad af Donaumonarkiens politiska struktur på trialistisk
eller kanske rättare federalistisk grund. Däri ser Seton-Watson det
gamla Habsburgrikets räddning. Det synes icke osannolikt, att fram
tiden, den må nu bli hvilken som helst, kommer att ge honom rätt.
Islam och det
heliga kriget.
Under de senaste månaderna har man allt oftare och
oftare sett förhållandena inom den orientaliska
kulturvärlden dragas under debatt i vår tidningspress och i den del af
vår litteratur som sysselsätter sig med aktuella spörsmål. Allt sedan
Turkiet drogs in i det stora kriget, har intresset för islam och dess
framtid på alla håll, icke blott i stormaktskabinetten utan äfven bland
den stora allmänheten, ökats i högst väsentlig grad, och frågor, som
tidigare ventilerats endast inom fackmännens ganska begränsade kret-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
