Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svensk kulturkamp i Finland. Af Per Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK KULTURKAMP I FINLAND 275
åter lämnar en billigare arbetskraft och ej skyr obekvämlighet
och ansträngande arbete — egenskaper som slutligen på hans
sida beteckna en betydande resurs i konkurrensen. Han
finner därför äfven lätt anställning i svenska trakter, isynnerhet
då här ofta råder brist på armar. Tvenne aktiebolag arbeta
dock numera i hvar sin del af landet fullt affärsmässigt på att
bevara den svenska jorden i svenska händer, och goda resultat
ha redan kunnat skönjas af deras verksamhet och af det
väckelsearbete de bedrifvit framför allt i Nyland. Här har sålunda
för-flnskningen under de allra senaste åren kunnat något hejdas,
jå på en del punkter rentaf drifvas tillbaka, något som icke
kunnat undgå att verka höjande på framtidstron inom det
svenska lägret, där isynnerhet de yngre äro starkt medvetna om
betydelsen af den svenska landtbefolkningens bevarande.
I städerna ställa sig siffrorna genomgående ogynnsamma för
det svenska folkelementet, ehuru numera icke mindre än 37 %
af detta är stadsbor. I de mindre städer som ligga i finsk
omgifning äro de svenska minoriteterna stadda i försvinnande. I
de större åter, där befolkningen är blandad och där svenska
såväl högre skolor som folkskolor finnas, hotar
denationalise-ringen synnerligast de lägre folkklasserna, på grund af
omgif-ningens inverkan, blandade äktenskap m. m. Endast i ett par
större städer, såsom Åbo och Tammerfors, har Svenskarnes
antal kännbart ökats; i den förra staden utgjorde de år 1910, efter
många växlingar, 38,6 %, i den senare steg deras antal samma
år till 2,262 personer. I Helsingfors var siffran för det svenska
elementet blott 37 %. Här liksom i de flesta städer liggande
inom det svenska bosättningsområdet är den starka finska
inflyttningen iögonenfallande. För hufvudstadens vidkommande
är den dock lättare förklarlig, ehuru denna stad samtidigt öfvat
en stark dragning på de högre bildade med svenskt språk,
hvilka i stor utsträckning begynt inflytta dit ifrån den finska
landsorten.
Hvad speciellt de högre klasserna beträffar, kan en allt
skarpare afgränsning af det svenska elementet skönjas. Öfvergångar
från det ena språklägret till det andra äro numera sällsynta,
frånsedt att ett antal föräldrar med svenskt hemspråk alltjämt
sätta sina barn (eller åtminstone en del af dem) i finska skolor,
ofta nog blott i tanke att på så vis förskaffa dem bättre
kunskaper i finska språket. Ännu år 1911 funnos sammanlagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
