Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svensk kulturkamp i Finland. Af Per Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 PER OLOF VON TÖRNE
i hela landet 964 svenska barn i finska skolor. Ehuru siffran
redan betecknar en minskning mot förut, är dock företeelsen
ägnad att ingifva bekymmer, enär skolans språk i regeln blir
individens. — Statistiken rörande studentfrekvensen vid
universitetet synes ådagalägga, att förfinskningen af den bildade
klassens ungdom starkast skedde under 1890-talet. Den därefter
inträffade exempellösa tillströmningen af finsktalande ungdom
till högskolan hade däremot hufvudsakligen sin rot i de
bredare lagrens uppryckning till högre kultur. På 1880-talet
begynte visserligen den finska procentsatsen redan stiga, men
under följande årtionde höllo sig ännu de båda språkgrupperna
någorlunda jämna. Först från år 1899 öfverflyglar den finska
gruppen definitivt den svenska. De årliga
studentkontingenternas siffror tala ytterligare sitt tydliga språk. På fyrtio år, intill
år 1906, hade den svenska årssiffran knappast mer än
fördubblats, medan den finska mer än sextiodubblats — också detta
ett talande bevis på den finska nationalitetens framryckande
till högre bildning. Under treårsperioden 1903—1905 utgjorde
studenterna utgångna ur »svenskspråkiga» läroverk ännu 54.7 %
af hela antalet, nu uppnå de svenska studenterna i förhållande
till de finska knappt 27 %, medan deras absoluta antal stiger till
omkring 875. — Hvad undervisningsspråket vid universitetet
beträffar, försiggår ännu nära hälften af föreläsningarna på
svenska, oaktadt protester från finskt håll höjts häremot, medan i
den s. k. personliga undervisningen, som meddelas på
kollegi-anternas språk, finskan, som naturligt är, starkt öfverväger. Det
ligger i sakens natur, att det isynnerhet skall vara de äldre
lärarne som begagna sig af svenskan. Vid Tekniska Högskolan,
där dock elevprocenten ställer sig gynnsammare för de
svensktalande, dominerar numera finskan helt och hållet i
undervisningen.
Inom det ekonomiska lifvet intar det svenska elementet
fortfarande en stark position, som väl ock, tack vare
rasegenskaperna, skall kunna i längden bibehållas. En något lifligare
företagsamhet och en större aktning för tidens värde torde dock
här ännu få räknas till desiderata. Ett högre svenskt
handelsläroverk arbetar sedan några år med god framgång i
Helsingfors, och dess vidare utbildning är väl snarast en tidsfråga.
Därmed godtgöres ändtligen en långvarig försummelse från
hufvudstadens svenska affärskretsars sida, hvilken framstår så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
