Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svensk kulturkamp i Finland. Af Per Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 PER OLOF VON TÖRNE
land. I belysningen af siffror och data skola stridsfältets
konturer framträda klarare och de positioner som vunnits eller
behållits erhålla en skarpare relief.
Finlands svenska befolkning kan i detta nu uppskattas till
omkring 385,000 personer, ett tal som dock snarare torde få
anses tilltaget för lågt än för högt. Af detta antal beräknas
emellertid väl femtiolusen lefva utom landets gränser, hvilket
onekligen är ett rätt oroande sakförhållande, otvetydigt vittnande
om anledningar till vantrefnad. Också ha på senaste tid allt
enträgnare yrkanden höjts på en emigrationsutredning, liknande
den som i Sverige företagits, och ett sällskap för emigrationens
bekämpande har fåtts till stånd. Särskildt stark har
åderlåtningen varit i Österbotten, hvars befolkning sedan gammalt är
känd för sin rörlighet och sin starka kärlek till personligt
oberoende, och där utvandringen till Amerika under ds senaste
trettio åren antagit rent af ödeläggande proportioner.
I procent af hela landets folkmängd utgör det svenska
elementet enligt tillgängliga statistiska uppgifter nu blott 11,79;
för år 1900 ställde sig siffran 12,89; år 1890 13,56 och år 1880
14,32. Det har förmodats, att proportionen vid senaste
århundrades början uppgått till bortåt 20 % , då den skulle nått sin
höjdpunkt. Den skrämmande minskningen sedan dess har dock
endast varit relativ, absolut har ökningen tidtals varit betydlig
(exempelvis under 1880- och 1890-talen i södra Finland) och
måste fortfarande betecknas såsom god. Det bästa exemplet på
stark ökning är Österbotten. Vid år 1880, då emigrationen i
detta landskap tog fart, hade Svenskarnes antal sedan 1749 här
mer än femdubblats. Af de nyaste undersökningarna framgår,
att språkgränsen, som visserligen jämnt vikit undan i öster, till
Svenskarnes förmån skjutits åt norr i södra Finland från
1800-talets början till vid pass år 1870. Vid det sistnämnda året
inträder en förändring till deras nackdel, och en finsk invasion,
främst af industriarbetare och tjänstefolk, begynner till de
svenska trakterna, hvilken under 1900-talets första årtionde når sin
höjdpunkt.
Oförmånlig för den svenska landtbefolkningens fortbestånd är
dess benägenhet att öfvergifva jorden och flytta in till staden,
där svensken tack vare sin i allmänhet större hyfsning och
duglighet lättare »kommer sig upp» (såframt ej arbetsgifvare!!
låter sig bestämma af språkpolitiska hänsyn) än finnen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
