Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ett trehundraårsminne. Af Ivar Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare man, Bähr, och den kunde därför icke vara förverkad
genom de Wijks brott. En mängd handlingar ingafs, och
hofrätten uppdrog åt Michel Olofsson och Messenius att
»öfverläsa och öfverväga E. Göranssons skäl» och åt andra ledamöter
att granska motpartens. Resultatet blef att Hufvudsta, trots två
konungars donationsbref, fråndömdes Erik Göransson; alla de 5
riksråden i hofrätten hade undertecknat konfirmationsbrefvet.
»När domen var afsagd», heter det i protokollet, »framsteg Ludvig
Gelitz, som utfört enkan Bährs talan, och ödmjukligen betackade
de gode herrar som i rätten sutto för en så rättvis och gunstig
dom, såsom ock tackade Gud, som visserligen sett till änkans
suckar och tårar.»
Lika tacksam var icke Erik Göransson, och han gaf sig icke
så lätt. När hofrätten begynte sin andra session, »framkom
hustru Margareta, salig Jören Bährs efterlefverska, och uti all
underdånighet gaf rätten tillkänna den stora oförrätt, våld och
intrång, E. Göransson hafver tillfogat henne på hemmanet
Hufvudsta öfver den dom, som henne af lofliga konungsliga
Hofrätten gifven var, i det han hafver låtit igenspika den husdörr som
henne inrymd var till att hafva sitt bohagstyg uti, såsom ock
släppt lös sin stora bandhund på henne och hennes piga,
därigenom hon hade svårt blifvit skamförad, med mycket annat
öfvervåld som han hafver låtit henne genom sina drängar
okristligen tillfoga». Hon bad om hjälp. Hofrätten gaf ståthållaren
på Stockholms slott befallning att han »skulle allvarligen hålla
E. Göransson före, att han ingalunda tillfogar henne något inpass
eller orätt på förenämda hemman, så framt han icke skulle tänka
att dertill svara inför Hofrätten». — Saken var den, att Erik
Göransson begagnat mellantiden för att hos änkedrottningen
förskaffa sig ett »intercessionsbref» till konungen, som var i Narva,
och hade af denne utverkat bref med befallning, att med
verkställighet af domarne öfver E. Göransson skulle anstå till konungens
återkomst. Den 15 sept. blef E. Göransson kallad inför
hofrätten och »af presidenten uppå hela rättens vägnar tilltalt
hvarför han hafver dragit till H. Maj:t Drottningen och denna
konungsliga Hofrätt för H. Maj:t förolämpat och fört H. Maj:t en
hop osanning före.» Han sökte försvara sig, men hofrätten ålade
honom att genast afträda Hufvudsta och böta 100 daler för
kväljande af hofrättens dom. Till konungen afsändes en
skrifvelse, undertecknad af hofrättens samtliga ledamöter. »E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
