Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Folkskolan och de praktiska yrkena. Af Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 GÖSTA EKELÖF
beträffar de mindre städerna och landsbygden, torde man endast
i undantagsfall få räkna med detta. Äfven den nuvarande
arbetarskyddslagstiftningen och kanske i än högre grad
oberäkneligheten i yrkesinspektörernas sätt att tolka densamma torde i
många fall bidraga till att pojkar under 16 år ej gärna mottagas
inom de flesta industrigrenar och sålunda före den tiden ej
anslutit sig till en viss yrkesgren. Detta förhållande har kanske
äfven föresväfvat kongressen, då den föreslagit, att den allmänna
fortsättningsskolan skulle upprättas å industriplatser och å platser,
där mer komplicerade yrkesförhållanden vore förhanden.
Så som jag i det föregående fixerat skolans uppgift gent emot
de praktiska yrkena, skulle det emellertid vara att förrycka
fortsättningsskolans idé att gifva den allmänna typen en så
vidsträckt användning. Snarare måste allt göras för att begränsa
densamma. På landsbygden släpper folkskolan sina elever vid
12 å 13 års ålder, hvarpå följer en tid af 3—4 år — till det 16:de
året — som vanligtvis går fullkomligt förlorad för de unga. Det
är denna tid, innan de ännu på allvar tagits i anspråk i
pen-ningförvärfvets tjänst, som det gäller att söka begagna. Minst två
eller tre af dessa år böra sålunda kunna anslås åt en
fortsättningsskola af yrkesmässig karaktär, med undervisningen
antingen koncentrerad till en eller annan årstid eller upptagande
en eller annan af veckans dagar och i så fall utsträckt öfver
större delen af året. Först genom den yrkesmässiga karaktären
kan i tid en differentiering till de olika yrkena frampressas, i det
de unga vid valet af yrkeslinje inom skolan tvingas att på
allvar taga i öfvervägande, åt hvilket yrke eller hvilken
yrkesgrupp deras håg ligger, och inom hvilka fackgrenar de största
arbetsmöjligheterna finnas. Först genom den yrkesmässiga
karaktären få dessa skolor äfven den betydelse för karaktärs- och
medborgarfostran man vill gifva dem. Det är också genom en
dylik organisation först de kunna tillvinna sig ett allmännare
förtroende och en stark tillslutning. Det torde ej kunna gå att
på landsbygden ge den yrkesmässiga karaktären alltför snäfva
gränser. Ofta får en skola kanske ej representera ett speciellt
yrke utan snarare en hel grupp af likartade eller närbesläktade
yrken, t. ex. skogsbruks- och sågverksindustrien med därtill
hörande förädlingshandtverk, gruf- och järnindustrien med
smi-deshandtverket o. s. v. I andra fall åter och i trakter med
starkt representerad jordbruksnäring och med talrika inspräng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
