Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Folkskolan och de praktiska yrkena. Af Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLAN OCH DE PRAKTISKA YRKENA 481
samhällen bildats, men ännu vid 1911 års ingång befolkade i
rundt tal 3,600,000 personer eller 65 % af hela Sveriges
befolkning den egentliga landsbygden. Närings- och
yrkesförhållandena på landsbygden bli slutligen allt mer komplicerade. Den
jordbrukande befolkningen aftager i oroväckande grad; i det
närmaste en tredjedel af nyssnämnda 31/2 mill. å den rena
landsbygden kunna redan hänföras till andra yrken än
jordbruket, särskildt i kommuner, där skogs- och sågverksrörelse
bedrifves, där en eller annan handtverksgren eller småindustri
särskildt gynnas, samt i kommuner, som ligga tätt inpå större
städer eller industricentra, där man finner en del af den vid
industrien arbetande befolkningens boplatser.
Det har hittills gått så lätt att helt förgäta eller styfmoderligt
behandla dessa 65 % af den svenska befolkningen, när det gällt
skolorganisatoriska reformer. Och nu ser det ut, som om man
ej heller vore benägen att lösa yrkesskolefrågan med hänsyn
till andra förhållanden än de stora städernas. Men det torde ej
kunna anses anspråksfullt, om äfven landsbygden nu kräfver
att härvidlag komma i betraktande.
När det gäller att organisera fortsättningsskoleväsendet på
landsbygden, torde det ej kunna gå att på förhand i detalj
utarbeta olika typer, lämpade för alla förhållanden. I rena
jordbrukstrakter med tätare befolkning liksom i större industricentra
är ju frågan jämförelsevis enkel. Men i trakter med mer
blandade näringsförhållanden blir frågan synnerligen komplicerad.
Det är ej min afsikt att här ge mig in på den synnerligen
otacksamma och svåra uppgiften att framställa ett positivt förslag.
Det må endast tillåtas mig att fästa uppmärksamheten vid ett
par enligt min mening mindre lyckliga synpunkter, som
framkommit i denna fråga. I skrifvelse till centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening har
folkskollärarekongressen för de större städerna framhållit vikten af, att snarast
möjligt praktiska Öfverbyggnader på folkskolan inrättades, och
bland de förslag rörande dessa Öfverbyggnader, som sedan
framställas, förekommer äfven förslaget, att eleverna skola tillhöra
ett bestämdt yrke för att få tillträde till den yrkesmässiga
fortsättningsskolan. I storstäder med rikt utvecklad
handtverks-rörelse och inom ett och annat större industricentrum kan man
visserligen tänka sig, att flertalet pojkar omedelbart efter slutad
folkskoletid kunna bestämma sig för ett fast yrke. Men hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
