Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Folkskolan och de praktiska yrkena. Af Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480 GÖSTA EKELÖF
dessa anordningar förenades moment, som kunde förhjälpa till
fixerande af lefnadsbana snarast möjligt efter slutad folkskoletid.
Därjämte kräfves att, i direkt anslutning till den egentliga
folkskolan, för de ungas räkning som gå till de praktiska yrkena
möjligheter beredas till en utbildning, som på samma gång den
höjer yrkesskickligheten kan ge hopp om befordran till bättre
lefnadsförhållanden.
När det har varit fråga om att i folkskolan få in moment,
som syfta mot det praktiska yrkeslifvet, ha tankarna alltid gått
till organiserandet af en fortsättningsskola af mer eller mindre
yrkesmässig natur. Tyskland, framför allt Munchen, har visat
den väg vi äfven här i Sverige ansett oss böra gå — och i
Stockholm t. ex. redan slagit in på. För storstadens
förhållanden är det troligt, att Munchensystemet är idealiskt, om
det kan utformas med hänsyn till svenska förhållanden, vårt
skaplynne och vår ekonomiska bärkraft. Men att tänka sig,
såsom kommittén för den lägre tekniska undervisningens
ordnande tycks ha gjort, att samma system i stort sedt skulle
kunna tillämpas för lärlingarnas utbildning inom handtverken
och industrien i Sverige i dess helhet, är allt för sangviniskt.
Det torde ännu dröja lång tid, innan de nödvändiga
förutsättningarna för förslagets förverkligande hunnit skapas: den
tillräckliga förståelsen från kommunernas, arbetsgifvarnas och
arbetarnas sida samt en stark ekonomi, som rår med ej endast de
i framtiden än drygare kostnaderna för den egentliga folkskolan
och redan befintliga Öfverbyggnader utan därjämte kostnaderna
för detta nya system af dyrbart inredda yrkesskolor, som skola
hålla de unga arbetarna till deras 18:de år från det 14:de.
Skall man kunna hoppas att inom rimlig tid med hänsyn
äfven till landsbygdens förhållanden kunna i någon mån
tillgodose de här ofvan framställda krafven, tvingas man att gå
uppgiften in på lifvet på ett helt annat sätt än att blott söka
kopiera de tyska mönstren. Förhållandena på vår landsbygd
äro från många synpunkter synnerligen olika de tyska. Den
ekonomiska bärkraften hos en stor del af våra kommuner är
för det första så svag, att många redan nu digna under bördan.
Härtill kommer det spridda sätt, hvarpå landsbygden är
befolkad. Visserligen ha tack vare kommunikationernas
utveckling och storindustrien en mängd mer eller mindre stadsliknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
