Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Folkskolan och de praktiska yrkena. Af Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLAN OCH DE PRAKTISKA YRKENA 479
praktiska arbetet och den i samband därmed stående
tillströmningen till de olika skoltyper, som leda bort från de praktiska
yrkena. Jämför t. ex. — för att nu endast taga ett exempel —
tillväxten af den manliga befolkningen i åldern 10—18 år under
10-års perioden 1900—1909 med tillväxten af antalet manliga
elever vid våra allmänna läroverk under samma tid och i samma
åldersperiod, och det skall visa sig, att en ökning af
elevantalet i förhållande till folkmängden i nämnda ålder har skett
med 20 X? en i betraktande af den korta tiden och de
jämförelsevis små utsikterna inom ämbets- och tjänstemannabanorna
oproportionerligt hög siffra-
De båda förhållanden jag i det föregående framhållit: den
starka tendensen hos de unga att efter slutad folkskoletid allt
för länge uppskjuta fixerandet af lefnadsbana och den starka
tillströmningen till skolor, som leda från de praktiska yrkena,
innebära utan tvifvel en stor nationalekonomisk risk som kräfver
särskildt beaktande. Det är visserligen sant, att ett folks öden
i första hand äro beroende af karaktären och dugligheten hos
de ledande, intellektuellt bildade klasserna, och att samhället
måste sörja för en god och sund rekrytering af dessa; men hela
den moderna samhällsomdaningen skapar med nödvändighet
krafvet på en lika sund och tidsenlig rekrytering af dugande
och intelligenta kroppsarbetande element. Genom läroverkens
reformering i demokratisk anda, genom den kommunala
mellanskolan och bottenskolan vill man öppna vägen för alla i
samhället till de lägre och högre ämbetsmannabanorna, en åtgärd
af rättvisa. Men månne ej den sanna demokratismen och hela
samhällets väl ställer upp såsom en oafvislig fordran, som ej
längre tål att till förmån för den förra skjutas i bakgrunden,
den att staten sörjer för, att de mycket större skaror, som gå
till de praktiska yrkena, beredas möjlighet att i direkt
anslutning till folkskolan få en planmässig utbildning?
Det synes mig sålunda, att det kraf, som från det praktiska
lifvets sida med fog kan ställas på den nya folkskolan, är af
tvåfaldig, på sätt och vis trefaldig art. Man vill, att i den
egentliga folkskolan skola skapas anordningar inom
undervisningsplanen, som kunna bidraga till att hos de unga, innan
ännu den första stora differentieringen till de båda stora
kategorierna af yrken skett, skapa respekt och intresse för de
praktiska yrkena och kroppsarbetet. Önskligt vore äfven, att med
34. Svensk Tidskrift i913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
