- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
478

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Folkskolan och de praktiska yrkena. Af Gösta Ekelöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har sina läroplaner ensidigt inriktade på fortsatta studier, utan
rent af lockar eleverna från de praktiska yrkena till de mer
eller mindre »lärda» banorna. Hand i hand med bottenskolans
realiserande måste därför gå ett målmedvetet arbete på
folkskolans organiserande med hänsyn i första hand till de kraf,
som det praktiska lifvets yrken, dit de flesta eleverna gå, ställa
på densamma. I det följande skola några af dessa kraf behandlas,
nämligen sådana, som kunna anses hafva mera allmänt
samhälleligt intresse.

Skolans första uppgift är att gifva den nödtorftiga
allmänbildning, hvarpå allt praktiskt arbete liksom all fortsatt teoretisk
utbildning måste stödja. Däraf följer dock icke, att skolans
läroplaner skola belamras med en mängd ämnen utan inbördes
sammanhang, hvilkas ytterst anspråkslösa kurser afskummats
från de flesta områden af det moderna vetandet.
Konsekvenserna af detta system ha också ej uteblifvit. Utom en
betänklig brist på fasthet i kunskaperna, som gjort, att de hastigt
dunstat bort, har det fört med sig, att de unga, när de slutat
sin skoltid och kanske därmed hela sin teoretiska utbildning,
stått lika främmande för det lif de gå ut att börja brottas med
och lika litet deciderade med afseende på sin lefnadsbana, som
när de började skolan. Oftast aflöses därför folkskoletiden af
en obestämdhetens och oklarhetens period, som för massor af
unge män blir ödesdigert lång. I städerna vidtager ofta
springpojkstiden och på landet en tid af dagdrifvarlif eller i bästa fall
lättare arbete af skiftande natur. Lämnade så godt som helt
åt sig själfva, blottställda för inflytelser från knappt annat håll
än kamratvärlden och ofta kastade mellan de mest olikartade
arbetsuppgifter, ha de intet som hjälper dem att inom rimlig
tid fixera sin lefnadsbana. Därför har det också blifvit så
vanligt, att man möter unge män, som ännu vid sin
myndighetsålder ej med allvar tänkt på sin framtida lefnadsbana och
förberedt sig för densamma; och när så ekonomiska förhållanden
tränga till ett afgörande, tillgripes närmast liggande möjlighet,
oberoende af personliga anlag och förutsättningar att där kunna
skapa sig en framtid.

I bristen på anordningar inom vårt skolsystem, hvilka kunna
förhjälpa de unga att i tid få sin uppmärksamhet och sitt
intresse inriktade på de praktiska yrkena, ligger till stor del äfven
förklaringen till den allt mer starkt framträdande oviljan för det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free