Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Folkskollärarna och universiteten. Af Sven Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för alla under lika inre betingelser. Vägen till
universitetsexamina går än så länge genom studentexamen, och det är ej af
behofvet påkalladt att »öppna privilegierade folkskollärarevägar till
vetenskapen».[1] Det är olämpligt att genom en partiell
studentexamen för folkskollärare stifta nya undantags- och klasslagar.
För en begåfvad folkskollärare öppna sig äfven under
nuvarande förhållanden många utvägar till fortsatt utbildning. Det
bör väl i allmänhet ej vara så svårt för honom att taga
studentexamen. Han kan som sin holländske kollega öka sitt
examensvetande framför allt genom själfstudier, för hvilka han har
de bästa förutsättningar. På landsbygden, där
bildningsmöjligheterna äro begränsade, kunna t. ex. upprepade besök i
närmaste läroverksstad understödja hans studier på egen hand,
och här kunde dessutom staten räcka honom en hjälpsam hand,
så att kostnaderna nedbringades till ett minimum. Saken kunde
ju tillsvidare ordnas så, som redan skett vid Lunds privata
elementarskola, att vid en del större statens läroverk inrättades
särskilda kostnadsfria parallell- eller feriekurser för
folkskollärare, hvilka sedan ägde att antingen som privatister eller som
skolans egna lärjungar i vanlig ordning taga studentexamen.
Utom denna väg synas endast tre andra vara principiellt
möjliga. Tanken på en särskild lärarehögskola efter danskt
mönster har diskuterats, och röster ha höjts för och emot.
Förslaget är synnerligen tilltalande, ty härigenom finge ju
folkskollärarna tillgång till den högre vetenskapliga bildningen utan
att behöfva betunga universiteten. En sådan anstalt borde väl
närmast — som i Danmark — vara afsedd för den
ofvannämnda kategori af lärare, som endast söka ökad reell
kompetens, d. v. s. som ämna fortsätta sin verksamhet inom
folkskolan. Men man kunde naturligen äfven här tänka sig en
slags examen, som skulle kunna ge behörighet till högre
aflönade befattningar, t. ex. som lärare och öfverlärare i de större
städerna.
Men för dem som söka äfven ökad formell kompetens, d. v. s.
ämna taga examen vid universitet och därefter söka anställning
vid högre skolor, står en tredje väg öppen, som sammanhänger
med seminariernas omorganisation. De nya seminarierna skulle
då kunna resultera i en afgångsexamen, som gjordes både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
