Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Folkskollärarna och universiteten. Af Sven Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessas utkomstmöjligheter förminskas genom den i hög grad
orättvisa, alldeles onödiga och illojala konkurrensen med
folkskollärarna. Då därtill kommer, att lönerna vid mellanskolan,
som visserligen något understiga läroverksadjunkternas men
öfverstiga extralärarnas, dock kunna anses jämförelsevis goda, finnas
alla utsikter att få mellanskolans ordinarie lärarbelattningar
besatta med akademici med högre kompetens utan att behöfva
anlita folkskollärare med betydligt lägre kompetens. Däremot
är bristen på folkskollärare allmänt känd, och denna brist blir
gifvetvis större, om folkskolans lärare skola utvandra till andra
skolor. Mellanskolan har sålunda f. n. intet som helst behof
af folkskollärare, och att anföra detta behof som motiv för deras
fortsatta utbildning förefaller att vara fullständigt meningslöst.
En del styrelser för sådana skolor tyckas emellertid vara af en
annan åsikt. Jag känner åtminstone ett par fall, där sökande
med höga akademiska meriter fått vika för mindre meriterade,
och som skäl härför har angifvits, att skolorna ifråga ej hade behof
af »öfverkvalificerad lärarekraft». Det synes mig, som om det
skulle gagna dessa skolor mera, om vederbörande vore lika
ifriga att från dem utestänga underkvalificerade lärare. Att en
person utestänges från en plats, därför att han har för höga
meriter, torde höra till de allra nyaste öfverraskningarna på
detta område. Men tiden älskar en viss jämnstrukenhet. »För
mycket och för litet skämmer allt.» På samma gång som kanske
i framtiden studentexamen kommer att afskaffas eller ytterligare
förenklas — lifvet skall ju nu för tiden till hvarje pris
förenklas — kanske också alla andra examina komma att bli
offer för liknande »reformtillställningar», hvarigenom all garanti
för skicklighet och kompetens fullständigt äfventyras. Ja, hvem
vet! —
Ännu en konsekvens af folkskollärarnas tillträde till
universiteten vore den, att i så fall också andra medborgare med
likvärdig utbildning kunde pocka på samma rätt. Ty hvarför
skall en särskild klass privilegieras framför andra? Dylika
principer vill ju den moderna demokratien ej kännas vid.
Böra då de folkskollärare som allvarligen sträfva att
förskaffa sig högre bildning utestängas från universiteten? Visst
icke! Men de kunna ingalunda göra anspråk på större
intellektuella bekvämligheter på vägen dit än andra medborgare.
Ty kunskapen är demokratisk så tillvida, att den står öppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
