Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Folkstämningar i våra dagars Frankrike. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FOLKSTÄMNINGAR I VÅRA DAGARS
FRANKRIKE
AF FIL. D:R O. WIESELGREN
Étienne Rey: La renaissance de l’orgueil français. Paris 1912.
Man kan på goda grunder ställa sig tämligen tviflande i
fråga om den praktiska nyttan af det »myckna
munplottrande» — för att använda ett uttryck af Stiernhielm — som
i allmänhet plägar utlösas af viktiga nationella kriser och
hvarpå man under de senare åren hos oss haft ett typiskt
exempel i de ändlösa debatterna om professor Sundbärgs aforismer
om det svenska folklynnet, i hvilka de sista resterna af
stämningarna från 1905 utkristalliserats. Men hurudana än alla
dessa funderingar må vara till sitt inre värde, så äga de dock
ett betydande symptomatiskt intresse, i det att de ofta
synnerligen exakt återgifva samtidens skiftande folkstämningar. Sedt
från denna synpunkt har det arbete hvars titel läses här ofvan
ett ej ringa samtidshistoriskt värde, då det torde kunna
betraktas som representativt för den uppfattning som för närvarande
härskar såväl bland en stor del af den franska ungdomen som
hos dess främsta ledare.
Författaren har tagit till utgångspunkt den känsla af glad
öfverraskning, som gjorde sig märkbar hos det franska folket efter
den fransk-engelska ententens seger i 1911 års Marockokris. Man
fann sig märkligt att säga ha utgått ur en allvarlig diplomatisk
konflikt utan att vare sig ha behöft desavouera sitt ombud som
vid Fashoda eller kasta sin utrikesminister öfver bord som 1905.
Helt naturligt måste man då uppställa den frågan: Hvilka
förändringar har den franska nationen under de senaste åren
genomgått, då dess internationella prestige på detta sätt ökats? Det
är denna fråga som M. Étienne Rey vill söka besvara.
För att ställa sitt problem i historiskt perspektiv går han
tillbaka till det stora nederlagets år, 1870, då den alltid förut äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0187.html
