Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några riksdagsintryck. Af Gottfrid Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 GOTTFRID BILLING
i annat utskott och kan därför ej göra några jämförelser i
antydt hänseende. Så mycket längre har jag deltagit i
statsutskottets arbete och saknar därför ej erfarenhet om detsamma.
Tyngdpunkten i detta arbete ligger i de fyra afdelningar, hvari
utskottet fördelar sig. Och ju större utskottets arbetsmaterial
varit, desto mera afgörande har den särskilda afdelningens
förslag blifvit. Som ganska allmän regel kan fastslås, att, om detta
varit enhälligt, så har det också blifvit det samfälda utskottets
beslut och sedan i de flesta fall äfven riksdagens. Då nu
helt naturligt inom den lilla afdelningen ett par, tre ledamöter
kunnat vara dominerande, så kan det om ett mycket stort antal
ärenden sägas, att deras afgörande bestämts af ett mycket ringa
antal riksdagsmän.
Det är för mig en glädje att kunna vitsorda, att under min
långa utskottstid, under hvilken ledamöterna många gånger
växlat, dock gamla, goda traditioner hållits vid makt. Så väl
i afdelningarna som vid plena har arbetet utförts under inbördes
förtroende, trots det att de som öfverlagt med hvarandra i
allmänt politiskt hänseende tillhört de mest från hvarandra skilda
riktningar. Naturligtvis hafva mycket olika uppfattningar
brutits mot hvarandra, men mitt minne förvarar så godt som intet
exempel på, att man ej därunder iakttagit mot hvarandra ett
aktningsfullt uppträdande. Det är också lättare i statsutskottet
än annars att bevara silt lugn, då sällan där afgöras stora
principfrågor och då ärendenas mängd medför, att man snart öfvergår
från en ömtålig fråga till många andra, som ej äro ägnade till
att uppröra sinnena.
Den som under många år deltagit i statsutskottets arbete
har naturligtvis erfarit under årens lopp, huru ganska stora
förändringar gjort sig gällande. Jag skall nu peka på blott en,
men den af mycket djupgående betydelse. Det har blifvit allt
svårare, allt mera lönlöst att försöka uppfylla utskottets af
riksdagsordningen gifna uppgift att göra »nödiga indragningar och
besparingar». Jag erinrar mig en i hans lefnadsteckning gjord
reflexion af den mycket inflytelserike statsutskottsledamoteii
doktor Chr. Stenhammar. Ett äskande af ett statsanslag å 14,000
kronor förelåg. S. skrifver med anledning däraf: »huru skall
statsverket kunna stå ut med en sådan utgift?» Nå, det var på
1830 eller 40-talet. Men själf minns jag väl, då första gången
enligt statsverkspropositionen utgiftssumman uppgick till 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
