Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Kvinnofrågan. Af Rosa Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVINNOFRÅGAN
af fru ROSA HECKSCHER
När man vill diskutera hela den s. k. kvinnofrågan och
söker taga ställning till densamma, finner man, hur den
sönderfaller i tre alldeles artskilda frågor eller grupper af frågor:
1) Frågan om den politiska rösträtten och valbarheten, 2)
frågan om kvinnors rätt till lika utbildning som män, rätt att som
likställda söka ämbeten och tjänster, rätt till lika lön för lika
arbete, och 3) frågan om kvinnans ställning inom äktenskapet
och den ogifta moderns ställning.
Mången man, som villigt går med på någon eller några af de
senare punkterna, afvisar bestämdt krafvet på politisk rösträtt
för kvinnor. Bland dessa däremot vänder sig den
hufvudsakliga diskussionen kring den politiska rösträtten och här stå
partierna mot hvarandra oförmedlade, fientliga och stridslystna.
Som agitationsnummer är frågan om rösträtten också
förstklassig, då den är en ren maktfråga, som hvar och en tror sig
begripa. Till frågan om rösträtten skall jag senare återkomma.
Först i andra rummet vid den kvinnliga agitationen kommer
frågan om kvinnors större eller mindre verksamhetsområde;
här blir diskussionen mindre hetsig, helt enkelt beroende på
att denna fråga direkt berör blott ett fåtal, och för att kunna
draga nytta af de prerogativ, för hvilka det härvidlag kämpas,
fordras ett träget och målmedvetet arbete af helt annat slag än
det s. k. »arbete», som presteras vid en rösträttskampanj.
Rätten att utbilda de anlag, som blifvit en gifna, hör till det
som icke kan vålla någon skada, samhället kan blott hafva
nytta af att så många som möjligt bli kunskapsrika och
dugliga; detta kraf på lika rätt till utbildning är också i det stora
hela löst till kvinnornas förmån. Huruvida den tid de använda
på studier eller rättare sagdt på examensläsning icke mången gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0497.html
