Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dalakolonien i Jerusalem. Af Erik Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
ERIK AURELIUS
afbränd mark, som man ibland kan
se efter svärmiska rörelser. Kvar
är hos våra landsmän en sund
gudsfruktan och en fromhetstyp,
som, såvidt jag kan se, äfven när
man som en liten
samfundsbildning för sig tagit farväl af sin
kyrka, dock innerst lefver — om ock
omedvetet — på arfvegods just från
henne.
Jag tänker mig, att någon undrar,
hvad man där ute säger om Selma
Lagerlöfs skildring. Det har sagts
ibland, att dalfolket skulle vara
missnöjdt med den. Efter hvad jag
kunde förstå är detta felaktigt. Blott
det kan man kanske säga, att det
varit lite svårare för dem, som själfva
äro de handlande i den underbara
verklighet hon skildrar att liksom
vi, som stå på ett afstånd, till sitt
fulla värde uppskatta och förstå sammanväfnaden i hennes
skildring af verklighet och dikt. Hur man där ute gladde
sig åt den förbindelse som
alltfort uppehölls mellan
författarinnan och dem, det fick
jag redan vid mitt första
besök bevittna.
I hennes dikt skall
dalfolket i det heliga landet länge
lefva, omhuldadt af intresset.
Bekantskapen med
verkligheten, med personerna kan blott
fördjupa intresset och göra
lefvande den önskan, att här
hemifrån också bandet måtte
uppehållas med denna
bortdragna flock, som gjort och
alltjämt gör det svenska
namnet hedradt i Jerusalem.
Foto E. Aurelius.
Josef Larsson.
Vid »Centralhemmet». I
bakgrunden tennisplatsen.
Foto E. Aurelius.
Vid Tibne (det gamla Timnet-Serach).
Fotografen är L. Larsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
