Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur själslifvet.
Några psykiska kuriositeter och psykologiska tvistefrågor.
"Der Mensch begreift niemals, wie
an-thropomorphisch er ist."
Goethe: Sprüche in Prosa.
I.
Detta motto börjar i viss bemärkelse förlora sin giltighet — eller, rättare
sagdt, vinner en ny giltighet — i våra dagars vetenskap. Vi ha så länge vant
oss att vara på vakt mot antropomorfismerna i vår naturuppfattning, att vi i
nutiden börja vilja stryka bort dem äfven i uppfattningen af människan. Man
har funnit andlighet, medvetenhet, ändamålsbestämdhet, frihet, substantialitet
o. s. v. vara otillämpliga på naturtingen såsom sådana. Men då man i följd
däraf vill stryka bort dem äfven ur sin uppfattning af sig själf och sitt inre
lif, — ja, då är det, som om man glömt deras antropomorfa ursprung.
I själfva verket stödja sig de nämnda begreppen på omedelbara
erfarenhetsfakta rörande vårt eget själslif. Och det är lika mycket ett oberättigadt,
förhastadt analogislut från naturen till människan, när man vill mekanisera
själslifvet, som det är ett sådant från människan till naturen, då man med
Schelling och Atterbom vill »se anden i naturen» eller med Schopenhauer
och v. Hartmann fattar naturkraften såsom »ein unbewusstes Wollen».
Det är sant, att det förra analogislutet leder mången till ett mera
prosaiskt resultat, det senare oftare till ett mera poetiskt, svärmiskt. Men det är
icke all prosa, som är vetenskap; och heller icke allt idealsvärmeri, som
saknar vetenskaplig grund.
En uppfattning gör »poetiskt» intryck, då den lämnar uppslag till
känslor och stämningar. Och kunde vi rätt tränga fram till tingens kärna, så skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
