Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så att belägringen af en fästning hädanefter torde komma att kräfva långt
större ansträngningar och offer för den anfallande än förr.
Man skulle möjligen vara frestad att antaga, att det allmänna
användandet af beton och järn i fästningsbyggnadskonstruktionerna skulle
till den grad fördyra desamma, att det af ekonomiska skäl skulle
uppresa sig långt större svårigheter än förr för ett litet land såsom vårt,
att kunna tillgodose krafvet på fasta platser till landets försvar. Så är
dock lyckligtvis ej förhållandet. Med samma försvarskraft, som de
tidigare fästningarne, bör kostnaden för de, som komma att utföras efter
moderna grunder, ej väsentligt förhöjas, trots de dyrbarare materialier
desamma komma att kräfva, och detta af skäl, som nedan skall
angifvas.
* *
*
Vi skola nu söka gifva våra läsare en inblick i fästningarnas nutida
anordning för att motsvara de fordringar, som de, enligt hvad ofvan
blifvit antydt, böra uppfylla.
En fästning består. i stort sedt i allmänhet af tvänne
befästningslinier, nämligen den inre, kärnfästningen, hufvudvallen eller enceinten
kallad, utgörande en sammanhängande omslutning omkring den befästade
orten — vanligen en stad eller ett militäretablissement — samt den yttre,
bestående af spridda fästen eller s. k. fort, belägna på vissa afstånd från
hvarandra och från enceinten, betingade af terrängen, verkens storlek
m. fl. förhållanden, för hvilka längre ned närmare skall redogöras. Stundom
förekomma ock tvänne eller flere fortlinier utanför hvarandra. Vid en
belägring anläggas, sedan fienden genom sina anfallsarbeten
tillkännagifva, mot hvilken del af fortlinien han ämnar rikta sitt anfall, ytterligare
mellan de hotade forten kompletterande verk för artilleri eller s. k.
mellanbatterier, hvilka till och med stundom redan i fredstid förberedas
genom jordmassors uppläggande, bombfasta förråds- eller skyddsrums
uppförande m. m.
Hvarje fästning eller fästningsverk måste vara stormfritt, d. v. s.
på alla sidor vara omslutet af något hinder, så mäktigt att detsammas
genombrytande eller passerande måste kosta fienden så stora
ansträngningar, att ett dylikt företag ej ens med hopp om framgång kan
försökas, förr än försvararnes krafter genom föregående strider blifvit helt och
hållet förlamade.
Härför användes mestadels grafvar med murklädda branter eller
fyllda med vatten[1].
[1] Ett hinder, huru kraftigt det än är och huru oförstörbart det kan synas, kan dock
ej länge spärra vägen för fienden, om han i fred och ro får vidtaga åtgärder till dess
förstörande, genombrytande eller öfvergång. Därföre måste åtgärder vara vidtagna att på det
kraftigaste kunna försvara detsamma, utom att det bör vara undandraget förstöring från
afstånd af fiendens eld, Detta senare, hvarför omsorg måste vidtagas vid murklädda grafvar,
ernås genom murarnes djupa läge i grafvarne samt framför grafven anlagd täckvall, den s. k.
fältvallen. Försvaret af grafvarne sker från i desamma anlagda försvarsbyggnader —
kaponierer eller konterscarpkoffrer — bestyckade med artilleri och äfven stundom infanteri,
hvarifrån grafvarne längs efter kunna med kraftig eld bestrykas. Mindre ofta användes numera
det vid äldre de s. k. bastions- och terraljbefästningarne förekommande sättet att försvara
grafvarne från vallarne, som därför voro brutna, så att från en linie man kunde öfverse och
beskjuta grafven framför en annan. För att erhålla tillräcklig motståndsförmåga mot kastade
projektiler, som kunna nå desamma, täckas numera stundom de i grafvarne belägna
försvarsbyggnaderna med pansar eller utföras helt och hållet af järn. Deras bevarande till allra sista
skedet af belägringen är nämligen af högsta vikt för stormfrihetens bibehållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0592.html
