Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
’ SVENSK FILOSOFI.
lättfattlig och underhållande. Skulle vi i detta hänseende göra en allmän
anmärkning, vore det blott den, att förf. stundom af den knappa ramen för ett
föredrag låtit förmå sig till att lemna allt för mycket kortfattade eller nästan
fragmentariska utredningar. Men hvad därigenom förlorats i uttömmande
sakrikedom, har ju vunnits åter i lättlästhet. Vår tids publik tröttas lätt af
utförliga undersökningar. Stundom kan det därför vara berättigadt att i stället
för sådana lemna blott antydande tankeuppslag.
Det största intresset eger bland de tre i boken behandlade ämnena
otvifvelaktigt det sista, hvaråt förf. också egnat tvänne föreläsningar. Dess titel är
nämligen: » Om odödligheten och det kommande lifvet.»
Förf. börjar med en utredning af de olika betydelser, hvari man kan tala
om människans odödlighet. — Äfven enligt den mest radikala materialism,
måste en sorts odödlighet tillerkännas allt och sålunda äfven människan,
nämligen materiens oförgänglighet. M något kan icke blifva, intet. . De atomer, af
hvilka en människas kropp består, komma alltid att finnas till, ehuru ingående
i nya förbindelser. Me*n denna sorts odödlighet, enligt "hvilken
"Den store Cæsar dog och blef till mull,
•’Och täcker nu ett sprund för dragets skull" —
— rör icke det väsentliga hos människan, och det är icke den sortens
odödlighet det gäller, när man argumenterar för eller mot odödligheten.
En andra form af odödligheten för människan är släktets bestånd eller
hennes fortlefnad i sina ättlingar. Men korsningen mellan fäderne- och
nio-dernearf med afseende på medfödd karaktär gör att förbindelsen med ens
afkomlingar i sena led blir så ytterst ringa, att äfven denna sorts odödlighet
kommer våra personliga intressen föga vid.
Mera personligt värde har för oss -väl vårt namns och våra gärningars
odödlighet. Men huru många af oss få väl våra namn ristade på historiens
koppartaflor? Och huru litet M det verkligt personliga känner eftervärlden
hos äfven sina största historiska minnen? Och huru snart förlorar sig ej
individens ringa lifsverk i mänsklighetens stora arbetsmaskineri!
Af vida större värde är för oss däremot den vår odödlighet, söm ligger
i våra goda gärningars och våra sanna tankars oförgänglighet. Den, hvars
tanke och vilja omfattat det eviga, han har därmed ett försäkringsbref på
odödlighet: x
"Hvad rätt du tänkt,, hvad du i kärlek vill,
"Hvad skönt du drömt, kan ej af tiden härjas —"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
