Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367 ’ svensk filosofi.
helt och hållet undvara dess insats i bildningen. Men följden däraf har
slutligen i våra dagar blott blifvit den, att naturvetenskapen tenderar att själf ur
sig föda fram en ny filosofi, och det är denna, som i så mångt och mycket
redan trycker sin prägel på det allmänna tänkesättet.
Det är. sannt, den gamla spekulativa filosofien med dess konstruktiva
metod är föråldrad. Men dess ensidigheter och fel voro sannerligen ej större än
de, till hvilka den nya, s. k. naturvetenskapliga filosofien gör sig skyldig.
Om »Hegel und die Hegelingen» hade en benägenhet att låta allt uppgå
i innehållstomma begreppskategorier; så har i stället de moderna
modefilosoferna en ej bättre benägenhet att låta allt förvandlas till natur och af ofria
naturlagar bunden mekanism. Man utsträcker under utvecklingsbegreppets så
populärt vordna banér analogierna från verklighetens lägsta riken till dess högsta,
sfärer med en hänsynslöshet, som ej vet af några hinder. Därvid trampas
•mänsklighetens djupaste och heligaste intressen under fötterna. Den moraliska
ansvarigheten försvagas, behofvet af en högsta försyn gäckas, och rättskänslans,
bud. fattas såsom blott konventionella yttringar af samhällsseden.
När en slik naturalistisk världsåskådning håller på att genomsyra
tidsmedvetandet, då bör man särskildt sätta pris på de smulor af en bättre filosofi^
som här eller där ännu bjudas allmänheten äfven utom den svårtillgängliga
fackliteraturens trånga krets.
Och det är på ett sådant arbete vi med dessa rader velat fästa
uppmärksamheten. Docenten L. H. Åberg har redan förut gjort sig fördelaktigt
känd genom värdefulla skrifter, hvarmed han sökt göra filosofien tillgänglig
för den stora allmänheten. Och om hans förmåga i denna väg lemnar äfven
ofvannämnda samling af fyra filosofiska föredrag ett godt vittnesbörd, på samma
gång som. de ingifva aktning för deras författares både själfständighet och
principfasthet såsom tänkare.
Han visar sig i dessa föredrag väl hafva tillgodogjort sig den föregående
svenska filosofiens och särskildt Boströmianismens inträngande i en verkligt
personlig världsåskådning. Men på sammaj gång som han visar sig
annorlunda tillämpa dennas principer med afseende på individualitetens
själfständighet och alla abstrakta artåtskillnaders oväsentlighet, än tillförene skett inom vår
literatur, så visar han sig ha med Öppet öga sett sig omkring i äfven de
modernaste naturspekulationerna och med vaket sinne rönt intryck särskildt af
vår tids problem och dess andliga behof.
De ämnen, han valt för dessa sina föredrag, äro merändels af den art,
att hvarje bildad person i dem måste söka skaffa sig en öfvertygelse, Och
den form, hvari han klädt sina undersökningar och påståenden, är alltigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
