Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
FRÅN KONSTUTSTÄLLNINGEN I GÖTEBORG.
någon gång synas vara, hafva de dock alltid utbredt öfver sig ett skimmer af
poesi och känsla. Hans lilla pastell, »Nattstämning från Stockholm», är en af
de finaste och stämningsfullaste bilder man kan få se; likaså tilltalar mig
mycket hans »Vårdag»; den i katalogen med epitetet »Dekorativ målning»
upptagna stora, blå stämningsbilden, må hafva sina förtjänster i rent dekorativt
hänseende, men konstnärens anseende hade helt visst ej lidit på, om den ej
utställts; den verkar som en stridshandske, utkastad liksom af pojkaktigt trots.
Berndt Lindholm lemnar ett särdeles godt bidrag till utställningen med
sina »Klippor och bränningar utanför Torekow»; här finnes uppriktigt arbete,
trofast studium af naturen och skarp observation. Såsom ett mästerstycke i
teckning och färg måste jag särskildt påpeka klipporna i förgrunden. Tohan
Eriksson utställer flere bilder af ypperlig verkan, med god och saker
uppfattning och noggrannt iakttagande af valörer ; man betrakte blott ban~ iftonbild
från Södra Hamngatan i Göteborg. En stämningsmålare par excellence, ej
mindre känslig än Nordström, är N. Kreuger, som inom sitt gebiet icke
lemnar någon efter sig; hvem har t. ex. ej beundrat hans små Pariser-bilder,
mästerstycken i sin genre. Likaså kan man här på utställningen glädja sig åt
några fina småbitar; »Afton» måste tilltala och Öfvertyga äfven den
omedgör-ligaste. Kanske grundtonen i de nu af Kreuger utställda bilderna är något väl
blåviolett; ett förhållande, som synes mig beroende på konstnärens »originella
sätt att se saken», men som omöjligen kan vara ett uttryck af verkligt
färgstudium. De verka i alla händelser harmoniskt och äro genomandade af
innerlighet ; utförandet är läckert.
Tvänne norrmän, Fritz Thaulow och Gerhard Munthe, deltaga äfven i
utställningen, den förre med fyra dukar, den senare med en. Thaulow-har
endast smärre taflor, af hvilka en nyligen tillkommen pastell, visserligen alla
mycket goda, men dock ej gifvande någon fullständig bild af hvad denne
måhända Skandinaviens främste landskapsmålare är mäktig. Liksom allt hvad
Thaulow gör, vittna dessa småbitar om hans skarpa blick for naturen och hans
mästerskap i att återgifva den; man behöfver för resten blott se denna kraftige
gestalt, dessa trofasta ögon för att inse, att hans konst måste vara ärlig. Ett
enklare och sannare framställningssätt än i Thaulows arbeten har man svårt
att finna; jag erinrar endast 0111 hans tafla i Luxemburgermuséet. G. Munthes
stora bild »Eggedal i Norge» är en kraftig, väl observerad bit norsk natur af
mycken karakter och verkan.
A. Schultzberg, akademiens begåfvade stipendiat, lär, efter afslutad »Salon»,
sända de bilder, med hvilka han eröfrat sin tredje-medalj, men ännu den 18 juli
voro de ej upphängda, hvilket är skada för konstnären, som helt visst med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
