Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295 FRÅN KONSTUTSTÄLLNINGEN I GÖTEBORG.
aldrig haft en mera originell landskapsmålare. Han står, om jag så må säga,
på en alldeles säregen ståndpunkt, han tillhör ingen skola och har inga
förutfattade åsikter; kanske han ej alltid målar, hvad han ser, utan snarare, hvad
han sett, men han gör det mästerligt. Det är mera geni än verkligt studium
i hans arbeten. Hans bilder hafva i hög grad förmågan att tjusa, mindre
genom sin sanning än genom det personliga i uppfattningen, genom den poesi
och stämningsfullhet, som han i så rikt mått vet att nedlägga i dem. Af de
bilder han nu utställt tilltalar mig mest »Öfversvämningen» (tillh. prins Eugen);
»Sol och snö» är visserligen såsom experiment ett ovanligt lyckligt grepp, men
måste dock, man må vända saken huru man vill, anses såsom ett »à peu près».
Jag vill på intet vis förringa dess stora värde, men mig synes, att om solen
»står rätt i färgen», måste snöpartierna verka orätt eller tvärt om. Det har
kanske ej varit konstnärens mening att göra omgifningarne till föremål för
närmare studium, utan har han endast velat lägga ali sin kraft i återgifvandet af
solverkan, däri han också lyckats såsom ingen före honom. Mycket fin är
»Ekbacken»; »Säby by» däremot verkar tråkig och är ett bevis, på hvad jag
nyss sagt, att Ekströms begåfning ej ligger åt det minutiösa återgifvandet af
naturen.
Till modernisterna hör Trägårdh; han ser naturen ljust, utan öfverdrift
och lämnar ett gediget, allvarligt arbete. Här finnes intet fusk, intet försök
att »slå blå dunster» i ögonen på åskådaren. Hans nu utställda arbeten kanske
ej fullt uppgå mot andra taflor, han visat, särskildt emot en mindre bild, ett
mästerstycke i sitt slag, som förlidet år inköptes af konstföreningen i Göteborg,
men de ställa konstnären ovillkorligen bland våra allra bästa yngre förmågor.
Det större, »Landskap med djur», är ett utmärkt godt arbete.
Bland de äldre landskapsmålarne finna vi friherre O. Hermelin, som med
oförminskade krafter och samma liflighet i uppfattningen -lemnar intressanta
vyer från olika trakter af fosterlandet; särskildt vill jag anföra »Yue af
Marstrand från Koön».
W. v. Gegerfelt har utställt tvänne vinterlandskap från Torekow, af hvilka
i synnerhet det ena kan ställas i jämnbredd med konstnärens bästa; man
riktigt känner sig frestad att krama sig en snöboll af den lätta, fuktiga snön i
förgrunden. Att stämningen i bägge bilderna är fin och sann, behöfver ej
sägas.
Karl Nordström är en artistnatur, detta torde ej kunna betviflas, och att
han är egen, lärer ingen bestrida. Jag vet ej, om han är poet, säkert är, att
han kunde blifva det; rimmen utgöra ju ej ett oafvisligt villkor för ett
skaldestycke, och detta synes Nordström i sina bilder vilja bevisa, ty så orimliga de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
