Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 H. TH. BUCKLE.
ning ur träldomstillstånd”. Republikens historia förtäljer föga om
hvarken sjelfstyrelse, eller lagbunden frihet, eller parlamentarisk ut-
veckling; den är endast historien om en stor och snillrik mans upplysta
militärdespotism. Att uppresningen mot slutet allt mera fick prä-
geln af ett "klasskrig’" och att den demokrati Buckle åsyftar slut-
ligen "fullbordade verket", är sant; men hvarken var resningens
egentliga karakter sådan, han tecknat den, under de sju år, då den
parlamentariska och l»gbundna friheten var stridens mål, ej heller
har den nya karaktär, striden antog, verkat till frihetens befå-
stande. Republikens samfundsordning har också efterlemnat föga
spår i Englauds statsskick, under det att det långa parlamentets
fordringar till största delen blifvit under den följande utvecklingen
upptagna och i nya former förverkligade.
Englands och Frankrikes samhällsutveckling hafva emellertid
för Buckle haft en sådan lockelse, att han ät deras jämförelse
egnat ett eget kapitel. På denna jämförelse ha de största häfda-
tecknare alltsedan Montesquieus tid slösat skarpsinne och lärdom,
men dået är tydligt, att Buckle anser sig vara den, som först funnit
förklaringen till de bägge ländernas olika öden. Sedan han tyckt
sig se, ätt de bägge länderna i de vigtigaste stycken, i sin skepti-
cism, i sin forskning, i sin literatur och i sin tolerans gått samma
väg ända till omkr. 1660, förefaller det honom vara något högst
anmärkningsvärdt, att de derefter i sin politiska utveckling togo
hvar sin väg, det ena till frihet och nationalvälmåga, det andra till
slafveri och elände. Företeelsen skall nn förklaras, dess sanna or-
sak angifvas. .
Orsaken var, att ”skyddsanden” alltid varit starkare i Frank-
rike än i England. Denna skyddsandas historia skrifver derför
Buckle i första’ delens nionde kapitel.
För den som något sysselsatt sig med dessa ämnen, skall det
dock genast förefalla ganska underligt, attéskyddsandan” hos Buckie
är ett begrepp, som omfattar ungefär alla möjliga samhällsföreteel-
ser. "Skyddsandan”" framträder i den katolska hierarkiens välde
öfver individerna och staterna; hon antager en ny form i feoda-
lismen, då "folket ser upp till adeln i stället för att förut ha sett
upp till kyrkan;" hon är slutligen uppenbarad i konungamakten
och "det centralisationssträfvande, hvarigenom do feo dala idéerna
om öfver- och underordnande öfverlefvat den barbariska tid för
hvilken de passade”. Skyddsandan betydde under feodaltiden, att
<folket var deladt i två klasser, de beskyddande och de beskyd-
dade"’; den innebär också, att den municipala friheten saknas och
att lagstiftnings- och beskattningsmakt ej utöfvas af folket sjelft;
men det heter också om denna skyddsanda, att "den feodala
principen är nu mera personlig i stället för territoriel” och att
konungamaktens embetshierarki "framställer deraf en beundransvärd
bild". Skyddsandan framträder deri, att testamentsfriheten inskrän-
kes, att ingen får resa utan pass, att domaren sjelf förhör förbry-
taren, (hvarigenom absolutismens planer få ett fullfärdigt maskineri" !),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
