Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE. 483
att gensdarmer äro tillstädes vid alla folknöjen, att staten kontrol-
lerar barnauppfostran, att styrelsen följer slagtaren till slagtarbän-
ken och bagaren till ugnen, att hennes faderliga hand undersöker
köttet och väger brödet. Skyddsandan har vidare frambragt che-
valeriet, och skyddsandan binder literaturen i bojor; skyddsandan
har slutligen naturligtvis besvärat handeln med inskränkningar och
blandar sig i det naturliga förhållandet mellan tillverkare och fa-
brikant o. s. v. Skyddsandans eller som dena ock kallas "protek-
tionismens"" motsatser äro sålunda af mångahanda art; det är tros-
frihet, kyrkofrihet, personlig frihet, statssuveränitet, eganderätt, par-
lamentarism, sjelfförvaltning, handtverksfrihet, frihandel, testaments-
frihet, m. m., och skyddsandan är blott ett gemensamt namn för
alla tänkbara former af inskränkning i individens eller statens
frihet och verksamhet.
För bistorikern innebär emellertid denna hopblandning af begrepp
och termer ett oförlåtligt fel, och på Buckle hämnar det sig särskildt
derigenom, att hela hans ståtliga nionde kapitel blir ett sammelsurium
af tankar och ord, som ofta icke hafva någon mening, och vid ka-
pitlets slut lemna läsaren lika klok som vid dess början. För-
växling af namn och termer förråda i historien liksvm i naturve-
tenskapen ytliga kunskaper och felaktig diagnos af företeelserna,
och denna brist är något, som allraminst kan förlåtas den, hvil-
ken yrkar på historiens upphöjande till naturvetenskap. En häfdateck-
nare, som t. ex. i den administrativa centralisationer återfinner "feodala
idéer” och i konungamakten "den feodala principen såsom personlig i st
f. territoriel” är fullkomligt att jämföra med en zoolog, som kallar
fogeln för en "fisk med vingar”. En karakteristik af skilnaden
mellan England och Frankrike, som går dåerpå ut, att i det senare
landet fans "en ständig benägenhet:hos folket att se upp till adeln
ochhos adeln att se upp till kronan", (se s. 400) att "folket der
trodde, att utan adeln ej fans någon trygghet, och adeln, att utan
kronan ej fans någon ära", är icke blott ytlig och oredig, utan
vänder nära nog upp och ned på sanningen. En jämförelse mellan
England och Frankrike, som slutar med, att det förra egt mindre än
det senare at den "skyddsandav<, som Buckle menar, är lika upp-
lysande och uttömmande, som en jämförelse mellan en flundra och
en and, hvilken slutar med, att den förra simmar bättre än den
senare. Allt det för de bägge länderna karakteristiska och deras
utveckling förklarande, som kunde ligga i en framställning af skydds-
andans eller den centraliserade statsstyrelsens utveckling i Frank-
rike, försvinner fullständigt derigenom, att under ordet skyddsanda
sammanfattas en mängd företeelser, hvilka dels alldeles icke karak-
teriserat Frankrike till skilnad från England, dels icke hafva nå-
gon betydelse för den tidpunkt (1660), hvarom är fråga. Så är det
ju omöjligt att söka Frankrikos egendomlighet i skråtvånget eller
skyddssystoemet, hvilka bägge fannite i England lika väl som der,
och hvilka mycket väl kunnat borttagas utan att förändra någon
enda af kontrasterna i deras historiska utveckling. Så är det också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
