Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÄTTNINGAR. 343
hon der GG verkligheten) endast söker sin egen stämnings eko.
Hvad månde öfvers. ha tänkt, när ban skref: "emedan den hos sig
blott söker ekot af den inneboende stämningent? När det heter
om Moores Irish Melodies, att "was auch der Gegenstand sei,
Melodie und Stimmung ist immer.das Erste", säger öfvers. i stäl-
let: "så motsvara melodi .och innehåll alltid hvarandra". Förf.
omtalar den smak för österländska ämnen, som en tid var i svang
äfven i den engelska vitterheten, representerad bland annat af
James Morier: "Auch Lady Morgan wandte sich von ihren irischen
Nationalgeschichten ab", tillägger han, hvilket hos F. R. är uttydt:
«äfven Lady Morgan frångick sina irländska folkets häfder".
Hvarken värre : eller bättre är den: nästföljande omarbetningen af:
:<Washingtor Irving liess sich durch die Anschauung der Alhambra
den Orient vermitteln" till <W. Irving hänfördes att beskrifva ori-
.enten vid betraktandet af Alhambra, såsom varande en värdig
reminiscenss. Mot den i första episoden i Lalla Rookh gjorda
-teckningen af en bedragare, som lyckas hos sine anhängare tända
-.en sådan fanatism, att de mer lita på sin känsla, än sina sinnen,
tycker förf. att det fins fog till invändning; men öfversättaren der-
emot är nog lycklig att finna den fanatism osannolik, som förleder
folk att "mera sätta tro till sina känslor, än till sitt förstånd"!
Förf. klandrar hos Wordsworth bristen på en bestämd tankegång:
skalden öfverlemnar sig utan sjelfkritik åt sin ingifvelse och blir
derigenom ’"breit und schwerfällig”, hvilket sistnämda epitet i öf-
versättarens öron har en olycklig likhet med <svårfattlig". TI ett
af Shelley’s dramer filosoferar Ahasverus, den evige juden: "endast
tanken med sina element är, hvad det, som han åskådar, synes
vara, nämligen den substanvs, af hvilken det förgängliga uppstår".
Öfvers. gör häraf, att tanken och dess element "äro det, som de
äfven synas vara, stoffet, hvaraf" o. s. v. Förf. utvecklar, hvarför
Carlyle måste komma i strid med de gängse åsigterna i politik, re-
ligion m. m. och blifva misstänkt för att höra till den vanliga, ortodoxa
och aristokratiska, sorten af dessa åsigters "motståndare" (Gegner).
Öfvers. åter finner det aldeles naturligt, att han blef räknad tili
«förkämparne" för dessa samma åsigter, hvilket naturligtvis medför
ett ypperligt sammanhang i redogörelsen för Carlyle’s idéer och
sträfvanden. Förf. anmärker, att hvad Dickens afskyr i de engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
