Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DARWINISMEN.
Darwins motståndare antasta. Det är i sjelfva verket omöjligt att
utfinna fördelen af en högre organisation för infusionsdjuret eller
för masken. Man kan också tryggt utsträcka det ännu längre. Men
frågan är, om oj de omförmälda ominösa konseqvenserna infinna sig
redan vid detta partiela medgifvande. Huru den första
organismen var beskaffad, veta vi icke; men uppenbarligen kan flertalet af dessa
"infusorier" ej hafva aflägsnat sig långt ifrån densamma^ja, i många,
som endast bestå af en droppa lefvande protoplasma, se vi kanske
dess fullkomliga afbild, ty under en enklare form kan lifvet ej
gerna tänkas. Otaliga generationer hafva ej bragt dem vidare.
Hvad, om dessa första organismer ej hade någon fördel af att
förändras och de således alltid nöjt sig med att blifva hvad de voro?
Hvad föranledde väl de första stegen mot differentieringen och
specialiseringen i funktioner såväl som i former? På denna fråga blir
Darwin oss svaret skyldig. Vi, som i tanken skåda tillbaka på
den långa utvecklingsgången, vi se, i det vi taga oss sjelfva till
måttstock, ett ofantligt vacuum för dem att fylla, mon detta vacuum
är blott en abstraktion. — Med den uppriktighet, som alltid
utmärker honom, medgifver Darwin på mer än ett ställe, att hur lätt
det må vara att i tanken gifva en organism en fördel framför eu
annan, man sannolikt i praxis i intet fall skulle veta, hvad som
borde göras, för att vinna detta mål. Och här, framför
urorganis-men, der det framför allt gälde att få en tvingande grund för
rörelsen framåt, råder han oss blott att ej hängifva oss åt onyttiga
spekulationer. — Ominösa ord!
En droppa hafsvatten bragt under mikroskopet visar oss
understundom en sällsam bild. Framför oss ligger en liten orörlig
rund kropp, som ser ut som något slags halfstelnad droppa, och
i hvilken ingenting låter oss ana ett lefvande väsen. Plötsligen
blir der en rörelse i massan, som om en slags osynlig skorpa brast,
och från en eller flera punkter flyter den långsamt ut i fina
trådar, hvilka förlänga sig i det oändliga, och från hvilka
oupphörligen små sidogrenar under spetsiga vinklar skjuta fram. Till slut
har af den runda klumpen blifvit en liten sol med en otalighet af
förgrenade strålar. Dessa kunna sammansmälta med hvarandra, de
kunna indragas lika plötsligt som de framkommit. — Det är en
Rizopod, för zoologen välbekant såsom en af de på varelsernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
