Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PAB W1NISMEN.
521
kor, och att derur "den allmänna fulländning i organisation, som
iakttages hos flertalet af de på jordytan utbredda varelserna kan
förklaras." Men vi se lätt, att denna "sträfvan" blott är ett af
dessa oupphörligen förekommande metaforiska talesätt, hvilkas
begagnande Darwin sjelf ursäktar dermed, att de äro för korthetens
skull nödvändiga, men hvilka hafva utsatt honom för sä mycket
missförstånd} och detta ej minst af beundrare. Man synes stundom
hafva blifvit ordentligt varm om hjertat vid tanken på, till hvilken
fulländning man höjt sig ur så enkla förutsättningar; man låter till
och med en liten glimt af frihet falla in öfver utvecklingsgången;
men tyvärr, här finues ej ens nödvändigheten, som väl kan nedslå
stoltheten, men dock rädda menniskans existens från den ännu mer
sårande tillfälligheten. Hvad vi så gerna öfversatta med "framsteg"
och "fulländning", heter på selectionstheoriens grundspråk belt
enkelt "tillpassning" (adaptation). Denna kan lika lätt gå i en
regressiv riktning som i den motsatta. Den, som med uppmärksamhet
genomläser Darwins arbete, Anner också lätt, att han med förkärlek tyder
vissa "ofullkomligheter" i organisationen — såsom hos Sälhunden,
Hvalarna, Pinguinen, Apteryx o. s. v. — såsom följderna af en
regressiv förvandling.
Lamarck, föregångaren på detta fält, antog denna af Nägeli
adopterade, organismen medfödda, tendens till fulländning. Men med
sina förutsättningar kom han derigenom i en ny svårighet; han
tvingades att antaga en fortfarande geueratio spontanea, ett
oupphörligt flödande lifvets källsprång, för att kunna förklara
persisten-sen af dessa enkla organismer, hvilka kunna sammanfattas under
den populära bcnämuiiigen infusionsdjur. Darwin står här belt och
hållet på den exakta forskningens mark, då han tillbakavisar ett
sådant antagande såsom ogrundadt. På hvad sätt Darwin räddat
sig ur svårigheten och till hvad pris, ha vi nyss sett. Han
tillägger: "hvilken fördel skulle, såvidt vi kunna döma, ett infusionsdjur,
en inelfsmask eller till och med en daggmask hafva af en högre
organisation? Hafva de ingen fördel deraf, så blifva de också föga
eller intet fullkomligare genoin det naturliga urvalet och förblifva
således för oändliga tider qvarstående på sin låga
organisations-grad."
Första delen af detta påstående skall åtminstone ingen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
