Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:U8 FÖRSVARSFRÅGAN OCH DB FEM RESERVANTERNA.
undantag af t. ex. tvenne korta höstmöten vara fria från vidare
inställelse.
Diskussionen om försvarsfrågan ur rent militär synpunkt är,
enligt vår uppfattning, med största talang och sakkännedom förd
inom Första Kammaren. Några af de yttranden, som afgåfvos i
Andra Kammaren, äro dock så märkliga, att de icke här böra
förbigås.
Vi finna dervid det af herr v. Geijer hållna anförande, hvari
han yttrar: "att indelta arméen har varit och skall alltid förblifva
ett hinder emot det nationela försvarets utveckling." Instämmande
med de Fem reservanterna, ansåg han, att genom vakansafgifter i
förening med redan befintliga eller ökade anslag till indelta arméens
och beväringens vapenöfvande skulle man erhålla nödiga medel för
åtminstone begynnelsen till det nationens vapenöfvande, hvarur en
fullständig omorganisation af landtförsvaret skulle kunna utgå.
Anseende, att stammen borde utgöra ett yrkesskickligt, åt sitt militära
värf uteslutande egnadt befäl, och således utgöra hvad vi kallat
kadrer, förklarade talaren, att den militära utbildningen, för att
blifva fullständig, måste ske i garnison. "Skygga vi ännu i
lång tid måhända", yttrade talaren, "tillbaka för den tanken att
låta hela beväringen utbildas i garnison, synes, mig dock, att vi
redan nu må hafva mod att dit tänka oss förlagd den stamtrupp,
vi tänka oss som nödvändig."
Frih. Ericson, hade inom utskottet framställt en reservation,
hvilken af den periodiska pressen blifvit så mycket diskuterad, att
vi, helst utrymmet icke tillåter det, ej anse oss behöfva
återgifva densamma. Han yttrade, att den stötesten, mot hvilken de
föregående förslagen alltid strandat, har varit anskaffningssättet för den
blifvande stammen; att hittills den indelta arméen varit sjelfva
arméen och beväringsmanskapet endast betraktats som
ersättningsmanskap; som bevis hvarpå anfördes,’ att vid en tidpunkt, då vårt
land riskerade att komma i krig, de trupper, som skickades
utomlands icke förde någon beväring med sig; att förhållandet nu
deremot blefve alldeles motsatt, i det att beväringen blefve den
verkliga arméen och den indelta arméen hädanefter icke en särskild
armé utan befäl öch ledare för den nya nationalarméen, och att
det vore lätt att förstå, det denna nya rol för den indelta truppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
