- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
322

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322 , FÖRSVARSFRÅGAN OCH DE FBM RESERVANTERNA.

Utgår man från den förutsättningen, att en militäriskt ordnad
folkbeväpning såsom den preussiska är det mål, hvartill man vill sträfva,
men dervid inser och erkänner, att detta mål för närvarande är
omöjligt, att ernå, dels emedan den befintliga organisationen endast
småningom härtill kan ombildas, dels emedan folkmedvetandet ännu
icke lärt sig inse behofvet och gagnet af en sådan reform, blir då
frågan: hvad är möjligt för att närma sig detta mål, utan
att genom nedrifvande af det gamla lemna landet
åtminstone under en följd af år utan försvar?"

"Sedan Kongl. Maj:t framlagt forslag till en värnepligtslag, som
förutsätter tillvaron af en öfver hela landet förlagd stam för
infanteriet och då man är besluten att fasthålla vid detta förslag, såsom
ett öfvergångsförslag, vill det synas, som svaret endast borde kunna
blifva ett, nämligen: att söka med nödig varsamhet ombilda
den gamla historiska stammen så, att den kan motsvara
de fordringar, hvilka värnepligtslagen, sådan den
föreligger, ställer på densamma."

"Det är i sjelfva verket den utsträckta värnepligten, som
ombildar det gamla indelningsverket, hvars grundvalar för öfrigt
ohjelpligt rubbats genom boställenas indragande, kontant aflöning för en
del manskap, medgifvande för rotehållarne att träffa fritt aftal med
soldaten o. s. v." Man behöfver blott skarpt fasthålla den
allmänna värnepligtens princip för att utan vidare komma till denna
slutföljd.

Den tanke vi redan förut uttalat, att indelningsverket icke
kan ega bestånd i sammanhang med en utsträckt värnepligt, hafva
vi äfven funnit bekräftad genom den utgång försvarsfrågan erhöll
vid sista riksdagen. Vi fästa oss härvid mindre vid det vilkor
Andra Kammaren fästade vid värnepligtslagens antagande, än vid den
skrifvelse Första Kammaren på förslag af f. d. statsrådet von
Ehrenheim beslöt att till Kongl. Maj:t aflåta. Kammaren uttrycker
nämligen häruti den underdåniga anhållan: "det täcktes Kongl. Maj:t
taga i öfvervägande, hvilka åtgärder må finnas nödiga för en
sådan utveckling af stamtruppen, att den må blifva fullt tjenlig såsom
stöd för den betydliga beväringsstyrka, som med densamma till följd
af den nya beväringslagens antagande kommer att införlifvas, och
att ur dess led ett tillräckligt underbefäl må vara att hemta, samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free