Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSFRÅGAN OCH DE FEM RKSKRVASTERNA. 321
den äldre kulten står qvar, som vi benämna vidskepelse, och som
"kanhända fått sitt svenska namn deraf, att den är en skepelse
af en hädangången kult, som gör sig gällande vid eller jämte den
antagna religionen44, vill det oss synas, som denna beundran för
indelningsverket skuile vara ett slag af denna vidskepelse, för
hvilken vi ej kunna neka, att vi litet hvar hafva mer eller mindre svårt
att befria oss.
Vacklandet emellan de två hvarandra motsatta principerna, som
nu räckt mer än ett halft sekel, har dock jämte många andra
omständigheter bidragit att väcréa uppmärksamhet på den svaghet i
försvaret, som häraf blifvit en följd, och som icke står i förhållande
till hvad som nu för tiden fordras för att kunna lugnt motse
framtiden.
"Ingen torde vilja förneka att hvarje arméorganisation är svag,
som icke uppbäres af folkmedvetandet och öfvertygelsen om dess
ändamålsenlighet; mon ingen öfvertygelse har en sådan tänjbarhet,
att den antager, det tvänne linier, som skära hvarandra och gå i
skilda riktningar, leda båda kortaste vägen till samma mål. Hvarje
grundsats kräfver oemotståndligt sina konseqvenser och uttager sin
rätt. När mau t. ex. visat, att allmän värnepligt är vilkoret för
att styrkan skall kunna växa i samma inån, som behofvet fordrar
det, kan man svårligen öfvertyga någon, att, huru stort behofvet af
kavalleri än vid krigets utbrott må vara, värnepligtigt manskap dock
icke bör vid nämda vapen förr än under krigets fortgång
anväu-das; och när man visat, att endast med en väl öfvad stam och den
tillgång på befäl och ledare, som en sådan stam bör i nödens
stund kunna lemna, man kan utan våda nedsätta de värnepligtiges
öfniug till ett minimum, som derförutan icke vore tänkbart, torde
man svårligen öfvertyga någon, att i en del af jandet, Gottland,
försvaret kan nöjaktigt ordnas ut&n stam och utan att de
värnepligtiges öfning i nämnvärd mån utsträckes. Eller när man visat, att
beväringens stam bör vara indelt, krigsbildad i läger och förlagd
på landet, torde man svårligen undgå att blifva slagen med sina
egna skäl, när man vill i en del af landet, Wermland, hafva
värf-vad trupp utan kompani-områden och i en annan del, Stockholm,
garnisonerande trupp, af helt andra elementer sammansatt, såsom
stam. Från någon grundsats måste man utgå och dervid förblifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
