Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:K)f>
AXEL FERSEN SOM MEMOIRFÖRFATTARE.
i ögonen i allt som röror konung Gustaf III; men äfven mot
andra skaras icke obevista beskyllningar och hårda omdöjnen. Om
riksrådet Löwenhjelm säges (II: 43) att han för förfalskning blifvit
dömd till vatten och bröd; vice landtmarskalken Liljehorn beskylles
(VII: 120) för tjufnad och brodermord. Tolls namn beledsagas ofta
af något förkienande uttryck om "knep och intriger" (IV: 7), "utan
seder och uppfostran" (IV: 20), "utan seder eller dygd (IV: 55)
o. s. v. General-amiral Trolle heter "en lycksökare", utan
"kunskaper eller duglighet" dock med det vigtiga tillägget:
"undantagandes i sitt yrke" (IV: 55). Essen, slutligen fältmarskalk och
riksståthållare i Norge, är helt enkelt "en krångelmakare" (IV:
54); Dalin en -ganska medelmåttig man" ... "hade iugen
vetenskaplig underbyggnad, liten moralitet och ingen verldsvana" (III:
10). Bröderna Scheffer äro naturligtvis utsatta för mycket
klander, icke just på den tid, då de utmärkte sig såsom fanatiska
hattar, utan sedermera då de blefvo konung Gustafs förtrogne
rådgifvare. Finansministern Liljencrantz, Scheffrarnes vän och
anhängare, får dela deras fördömelse; hans bästa verk, återinförandet af
klingande mynt och myntvärdets stadgande genom realisationeu
1776, framställes (III: 160, 228 och flerestädes) såsom för landet
förderfligt; och när likväl sedermera bankens tillstånd "mot
förmodan" befans vara "till en betydande mån förbättradt", så säges
(VI: 60) detta allenast vara "en lycklig följd af rikets ständers
författning vid riksdagen 1778". Oviljan mot allt, som vann
konungens bifall, går så långt, att Fersen ej blott fördömer förslaget
att anlägga Telge kanal, utan i allmänhet finner "tanken att göra
Sverige blomstrande genom kanalisering verkligen löjlig". — "Man
besinnar icke", säger.han, "att en vida utsträckt navigation,
ömsom på kanaler, ömsom på sjöar, hvarunder man måste invänta
gynnande vind, är ganska tidsödande och missgynnande för handeln.
De 2,700,000 själar, som bebo Sverige, äro tillräckliga att
transportera alla Sveriges för export afsedda produkter till exportorterna...
Flera tusen familjer skulle befinna sig utan lifsuppehällc, om man
ville låta de för handeln afsedda produkter ensamt fraktas på sjöar
och kanaler". (V. 62).
Vi måste här afsluta vår granskniug af Fersens anteckningar.
Resultatet af densamma kan ej blifva annat, än att dessa
anteckningar föga motsvara det förtroende, hvarmed de blifvit emottagua,
att de icke uthärda någon allvarsam kritik. Orättvisa och
partiskhet skiner alltför ofta igenom berättelsen; obevista, ja orimliga
sägner kolporteras med begärlighet; öfver allt stöter man på
misstag, som icke alltid kunna urskuldas såsom tillkomna genom
mi-nesslöhet eller slarf; när författaren om de vigtigaste tilldragelser,
i hvilka ban tagit del, med stor utförlighet förtäljer saker, som
bevisligen icke på sådant sätt hafva inträffat, så ådagalägger han —
för att begagna det mildaste uttryck — en likgiltighet om
sanningen, som måste beröfva honom allt vitsord såsom historisk källa.
Naturligtvis mena vi icke dermed, att allt hvad han berättar, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
