- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
251

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TVÅ FÖBFATTABE FBÅN 1840-TALET. 251

eller fruar, karakteriserade af sina onda tungor och fyndigt
påhittade namn; en herre, med hoftitel eller tjensteman, som utan
några betänkligheter af den krassaste egennytta låter förleda sig till
de uslaste dåd; en ädel qvinna, som helt omotiveradt blir ett offer
för samhällsförhållandena och antingen gifter sig med en äldre man
eller förblifver ogift, men i båda fallen gerna anlägger en
flickskola o. s. v.

Att det likväl finnes arbeten af Onkel Adam, som ej äro
uppgjorda efter det allmänna receptet, fordrar rättvisan att erkänna.
Tännforsen t. ex. är en skildring ur det jemtländska folklifvet,
som innehåller mycken friskhet och poesi. Att skolmästaren
genast i början af arbetet favoriserar den rika Ingrid på den fattiga
Annas bekostnad och att den senare under arbetets fortgång faller
ett offer för sin kärlek till den förras broder, den rike och
sjelfvi-ske sonen af en mäktig bonde och landthandlande — och således en
aristokrat i sitt slag — detta var väl nu en gång för alla omöjligt
för förf. att skapa annorlunda. För bäst och originellast af alla
hans senare genremålningar anse vi Träskeden, ett täckt, poetiskt
stycke, med verklig plananläggning och karaktärsutveckling. Den
med sin ringhet och fattigdom så missnöjda nybyggaredottren Anna,
som sedan blifver den nyckfulla modedockan Annette, hos hvilken
dock alltid något godt tillika med en obestämd längtan åter till
Svanavattnet ligger qvar, är ett bevis, att Onkel Adam, när han
ville, kunde fatta och skildra de djupare motiven i en menniskas
hjerta. Men äfven här sväfvar han på sistone ut på bredden, och
den enkla fabeln vanställes af dels de vanliga skurkstrecken med
hopspinnande af falska rykten, dels en högst invecklad arfsfråga,
hvarvid förf. ej ens sjelf tyckes kunna hålla full reda på
Sidenkro-noma med korset och Sidenkronorna med päronet.

Här och der i Onkel Adams prosaiska arbeten finner man en
och annan visa instucken, hvilka genom sin enkelhet och rena
stämning visa, att det på djupet af hans själ fans mycket verklig poesi.
I Blad ur Katarina Månsdotters Minnesbok har han äfven
lemnat en samling lyriska dikter, skära och veka, som stundom
komma folkvisan nära. Detta nationela drag, som förf. aldrig
mister och hvarigenom han med full rätt kan kalla sig "en svensk,
som skrifvit för svenskarne", bör räknas såsom en icke ringa för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free