Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
TVÅ FÖRFATTARE FRÅN 1840-TALET.
hafva hunnit in i vår svenska erfarenhet. Dessa nya idéer om
kapital och arbete, denna förträffliga organisation af det’ senare äro,
ehuruväl de uppbäras af menskliga individer, hvilka dock på det hela
taget ej äro annat än idéernas representanter, allt för abstrakta
saker, för att kunna7 väcka rätt intresse. Just derför att vi ej sett
något motsvarande en Helmers fabrik eller en Villners jordbruk,
behöfver förf. docera för oss om beskaffenheten af dem, till följd
hvaraf hans arbete på oss gör intryck af att vara mera en
statsekonomisk brochyr än ett konstverk. Dock äro vi långt ifrån att
neka, det här, särdeles i arbetets förra del, finnas några fullt
individualiserade karakterer, såsom gumman Lind och "stadens
privilegierade fyllhund", arbetskarlen Glans, hvilken senare är en bland
de förträffligaste och mest humoristiska, som förf. någonsin tecknat.
En berättigad anmärkning mot en författare till så många och
digra arbeten, som Onkel Adam, blifver det obestridligen, när
fabeln och karaktererna i det ena allt för mycket påminna om det
andra. Så är det här: han reproducerar ständigt sig sjelf, och då
till råga härpå de senare reproduktionerna äro svagare än de äldre
alstren af hans penna och fantasi, nödgas man fälla det omdöme,
att han inlåtit sig på en betänklig öfverproduktion. Det är städse
samma eller likartade principer, som vi i hans arbeten finna stå
emot hvarandra: kärlek och penningar, penningar och arbete,
arbete och börd o. s. v., hvarvid deijemte märkes, att hela
berättigandet vanligtvis är lagdt på ena sidan, hvarigenom intresset för
konflikten försvagas, samt att de personligheter, som skulle föra
idéernas talan, sällan äro verkliga sådana utan lika abstrakt
konstruerade som idéorna sjelfva. Såsom nödvändiga ingredienser i en
dylik roman vilja vi vidare påpeka: en svag och fåfäng, oftast
äfven moraliskt usel äldre fru, oftast grossörska eller
kommersrå-dinna; en eller flera originella gubbar — originella, fast de
ständigt återkomma 1 — af hvilka den ene, en gammal lärd man,
gerna docerar om naturvetenskapernas vigt och värde, oftast tror på
andar men för öfrigt är en ganska praktisk man, och den andre
är en gammal genomhederlig bokhållare eller något dylikt; en ung
genompraktisk man, helst ingeniör, som utbildat sig genom resor
och nu återkommit till sitt land igen samt uppträder såsom en
representant af arbete och framåtskridande; åtskilliga gamla mamseller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
