Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 TVÅ FÖRFATTARE FRÅN 1840-TALET.
tjenst, och tvifvelsutan ligger deri förborgad den tjuskraft, som hans
arbeten för sin tid egde och visserligen ej ännu helt förlorat.
Om förf:s båda små dramatiska tillfällighetsstycken,
Pröfningen och En fribiljett, är föga att säga. Qvickhet fans nog i
båda, men på något slags dramatisk betydelse torde de aldrig haft
några anspråk.
I företalet till den nya upplagan af sina arbeten säger Onkel
Adam, att han vid deras omläsning "ej funnit ett ord, som han
ångrar, eller en åsigt, som han ville taga tillbaka". Detta är djerfva
ord och, äfven om man alldeles bortser från den ästetiska
synpunkten, torde de likafullt vara svåra att försvara. Kan Onkel Adam
verkligen frisäga sig ifrån att hos några läsare hafva väckt eller
underhållit ett oberättigadt missnöje med bestående
samhällsförhållanden; att hafva utkastat frön till missnöje och ovilja olika
samhällsklasser imellan och gifvit anledning att ett antal eljest ganska
förståndiga och goda, ja, äfven bildade menniskor, vid afgörandet
af frågor om rätt, pligt och brott, snarare ådagalägga en
sentimental blödighet än en ogrumlad rättskänsla? Vi vilja ej med
bestämdhet påstå, att så är, men möjligheten tyckes oss dock ligga nära,
ehuru vi mer än vä) veta, att i författarens uppsåt ingen tanke
derpå ingått. Deremot kunna vi aldrig frångå, att han i ästetiskt
afseende har många synder att afbedja.
För öfrigt bör den vördnadsvärde förf. lätt kunna bära vår
kritik. Han har en gång varit sin publiks gunstling, och det är
likväl ytterst den, som gifver utslaget i frågan rörande hans
betydelse. I det uppväxande slägtets hjertan håller han ock på att
resa sig en minnesvård af kärlek ocfy tacksamhet för goda känslor,
som ban väckt, för begär efter vetande, som han gifvit näring, för
fel, som han bestraffat. Äfven har Wetterbergh, i likhet med
Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén och G. H. Mellin, i Svenska
akademiens stora medalj erhållit ett vitnesbörd om sin betydelse
och dess aktning. Och aktning för hvad han velat godt och ärligt
kämpat förnekas honom säkerligen ej af någon bland de
tusenden, som läst honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
