Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
-SVENSK POLITIK 1742—50. 210
digt fortsatta försök. Landet var räddadt ur den förödmjukande
ställuing, hvari det sedan 1742 befunnit sig.
Det var Tessin, hvilkon sedan 1746 haft hufvudledningen af
Sveriges utrikes angelägenheter, ehuru han icke förr än den 5
December 1747 blef kanslipresident; och Herr M. gör lika full
rättvisa som Geijer (Samlade Skrifter, II: 5. s. 145) åt haus äfven så
kloka, som oförskräckta hållning mot Rysslands försök att med biträde
af Danmark qvarhålla Sverige i det beroende, det genom sitt
olyckliga krig iråkat. Deri hade hans egen tidigare politik
väsentligen bidragit att försätta fosterlandet. Derur lyckades honom att,
främst med Danmarks hjelp, rädda det. Och derigenom blef i detta
hänseende den sista delen af hans politiska lefnad också deu bästa.
- Han nedlade kanslipresidents-embetet 1752.
Om det inre tillståndet under Hattarnes styrelse har llerr M.
icke synnerligt godt att säga. Manufakturers och’ fabrikers
uppkomst pådrefs med högtryck — utan att något varaktigt godt
dermed vans. De mest utsväfvande planer så i detta som i andra
häuseenden skulle utföras med hjelp af banken. Hvart en sådan
hushållning med denna kreditanstalt ledde, hade redan visat sig, då
konungen den 23 Oktober 1745 måst på bankofullmäktiges
enträgna begäran tillåta, att banken tills vidare ej utlemnade mera i
plåtar än till oundgängligt skiljemynt betarfvades, och derjemte
gifva tillkänna, det banken påtagit sig att utgifva mindre sedlar,
för hvilka, när så betarfvades, skiljemynt i bankens kassor kunde
undfås. Men yrseln hejdades deraf så litet, att bankhushållningen
tvärtom blef allt mer och mer förvänd. Och Åkerhjelm stäldes
1747 jemte några af rådets öfriga ledamöter till rätta för det de ej
velat tillstyrka en kunglig befallning om de åtgärder, hvilka i
Oktober 1745 efter mycken tvekan måst tillåtas. På det unga
hofvet slösades. Och skatterna till kronan tryckte hårdt nog.
Tryckningen kändes lika tungt af de klasser, hvilka vid riksdagen hade
mest att säga — embcts- och tjenstemännen — som af dem, hvilka
der icke ägde någon stämma alls. — Man jemföre t. ex.
cmbets-och tjensteinäns nu varande bevillning, en proc. af lönen, med
fullkomlig frihet, då den skattskyldiges sammanräknade årsinkomst
understiger 400 rdr, samt afdikning af 300 rdr, då samma inkomst esj
öfverstiger 1,800 rdr, och den bevillning de då voro underkastade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
