Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en blick på 8vebige8 jebnvågab.
151
kostnaden är per banmil, dess högre ränta på kapitalèt utgör
netto-behållningen. I och för sig är denna fråga en af de svåraste att
bedöma, då den egentligen beror af lokala tekniska förhållanden,
hvilka strängt taget endast af fackmän kunna rättvist bedömas.
Men en sak är klar, att noggranna, om ock dyrbara, föregående
undersökningar i allmänhet leda till stora besparingar i den totala
kostnaden. I öfrigt vilja vi blott framlägga fakta, sedan vi dock
först erinrat dem, som tro, att allt hvad som går öfver den
billigaste anläggningskostnaden, är onödigt utgifna medel, att ju
fördelaktigare kröknings- och lutningsförhållandena äro, dess billigare
blifver driftkostnaden och dess större äfven trafikbehållningen, och
att det derför alltid är en skicklig jernvägsbyggares skyldighet
att tillse, huruvida icke den beräknade trafikens tillväxt i
driftkostnad genom dessa ogynnsamma terrängförhållanden stiger till
mer än ränta och amortering å det kapital, som han vid
anläggningen inbesparat, i stället för att dermed åstadkomma en för driften
billigare linea.
Medelkostnaden per banmil för våra statsbanors anläggning
uppgick år 1869 till något öfver 872,000 Rdr, i hvilken summa
äfven ingår kostnaden för materielen. Det är dock klart att olika
bandelar både höja sig öfver och sänka sig under detta medelpris.
Lägst af alla står linien Falköping—Jönköping med 586,000 Rdr;
den dyraste åter har varit den mellan Stockholm och Gnesta på
vestra stambanan, som kostat 1,400,000 per mil, en summa, som
ej är oförklarlig för den, hvilken sett denna ur hafvet uppskjutna
skärgårdsbildning ined dess brutna yta, genom hvilken banan måste
slå sig en väg. För de bibanor åter, som ansluta sig till
statsbanorna, har medelkostnaden varit öfver 300,000 Rdr lägre än för
de förra. Men det är att märka, det den bana inom denna grupp,
som närmast kan jemföras med statsbanorna, nemligen Köping—
Hultbanan kostat öfver 736,000 per mil. De skånska bibanorna
hålla sig visserligen kring medeltalet för hela gruppen, som är
552,000, men dels är terrängen vida fördelaktigare, dels har man
vid dem sökt inskränka byggnadskostnaden så mycket som möjligt,
hvarvid man alltid återkommer till den svårlösta frågan, huruvida
icke stegring i drifts- och underhållskostnad äter upp besparingen
i anläggningskostnad, hvarförutom statens banor måste byggas soli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
