- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1871 /
146

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

en blick på sveriges jebnvågab.

linier, som ingingo i det ursprungliga systemet, för att sedan lemna
rum för den enskilda företagsamheten. Bästa beviset för att denna
nu fått ögonen öppna och skall med mångdubbelt starkare kraft
taga vid, der staten slutat, är den nu så lifliga ifvern för dylika
företag, hvilken redan på många ställen öfvergått till handling och
blifvit allt starkare i samma mon, som utsigten att helt beqvämt
fä sina banor bygda på statens bekostnad böljat försvinna. Vi
skola härigenom få flera, billigare bygda och, framför allt,
hufvudsakligen för de orter, som bekosta dem, nyttiga banor. Det har
gått långsamt i Sverige med att begripa, hvilken stor indirekt vinst
en jernväg bereder en kringliggande ort, och att denna derför bör
vara redo att bära tyngden af dess kostnad, ty äfven om
utdelningen på de aktier, orten tecknat i jernvägen, understiger den vanliga
räntefoten, uppväges dock skilnaden mer än väl af de indirekta
fördelarne. Att åter begära, det andra, som icke ega en sådan
fördel, skola i företaget placera sina pengar utan någon
företrädesrätt till utdelning, är orimligt — och att numera genom
statsbidrag tvinga andra orter att bidraga till utgifter för ändamål, der
hela statens intresse ej längre kan åberopas, blir en för hvarje
år allt större orättvisa. I hvad vi ofvan yttrade om fördelen af
att för framtiden få banorna bygda af enskilde,, ligger ej någon
anklagelse mot staten för att hafva fördröjt, fördyrat eller ensidigt
tillämpat jernvägsanläggningarne. Staten har haft sin vigtiga rol
i våra jernvägars historia, nemligen att sätta företaget i gång i
större skala; att dess linier förefallit dyrbara, kan till en del
härledas ur den dyrköpta erfarenhet, som alltid medföljer ett
splitternytt arbete af stor omfattning, möjligen äfven af ett eller annat
öfverflödigt kostsamt arbete, men hufvudsakligen, tro vi, af den
solidité, hvarmed anläggningen utförts, hvilket åter måste
fördelaktigt inverka på utgifterna för banans framtida underhåll. Till
sist har staten vid riktningen af sina linier jemte den direkta
vinsten eller största möjliga ränta på minsta använda kapital måst
taga i betraktande en mängd andra allmänna intressen (strategiska
och administrativa m. fl.), hvilka måst mot hvarandra vägas.
Derför har ock staten framför andra jernvägsegare skyldighet att i sin
trafik fästa sig icke blott vid den direkta vinsten utan äfven vid
den indirekta d. v. s. producenters och konsumenters fördel, ej så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1871/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free