Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145 en blick på 8verige8 jernvägar.
Länge hade andra länder arbetat på tillämpningen af det nya
transportmedlet, innan i vårt afskilda fosterland någon allmännare
tanke på dess tillgodogörande syntes vilja uppstå- Först vid 1847
—1848 års riksdag gjordes ett första anlopp för åstadkommande
af den sedan s. k. Köping —Hult-banan. Det hör icke hit att
vidröra dess öden, vi vilja blott såga, att man bör läsa denna
riksdags protokoller, för att inse, huru stor den förändring är, som
opinionen sedan dess undergått. Få bland dem, som nu se mellersta
och södra Sverige öfverdraget af de stora stambanorna, under det
förslag till bibanor till nästan hvaije hamn stå på dagordningen,
torde veta, att för något mer än 20 år sedan allmänna opinionen
ansåg, att Sveriges krafter icke skulle förslå till anläggande af
jernvägar, och att det vore orimligt att tänka på lönande banor
i vårt arma land. Vi, som blifvit visare för godt pris genom att
med händerna så att säga kunna taga pä det fullbordade verket,
vi hafva lärt oss, icke blott att vi hafva råd att bygga jernvägar
och att de kunna bära sig, utan äfven, hvad vigtigare är, att utan
dem kunna vi ej existera i täflan med utlandet och att vår
ekonomiska framtid beror derpå, att vi begagna och utveckla våra
hjelpkällor på alla sätt, framförallt genom öppnande af nya
rörelse-linier. Så mycket mer anstår dot oss att med tacksamhet
ihågkomma de män, som modigt bröto vägen och icke afskräcktes af
dess hinder. Det gick emellertid långsamt både med den första
jernvägen och med utbredandet af insigten om nödvändigheten att
här taga kraftigt uti, tills vid 1853—54 års riksdag regeringen
plötsligt framträdde med sitt stora förslag, hvars frukt vi se i våra
statsbanor.
Vi vilja icke här tvista om, huruvida detta system, som för
visso haft sina ölägenheter, varit det bästa sättet, eller om det ej
varit bättre och naturligare, att staten icke inlåtit sig på industriela
anläggningar, utan öfverlemnat dem åt den enskilda
företagsamheten. Säkert är åtminstone, att denna statens kraftiga impuls
gaf saken ett nytt uppslag, i det jernvägsanläggningar i Sverige
blefvo en verklighet, och hedern af att hafva fattat betydoisen af ett
kraftigt initiativ i denna sak tillkommer den då varande regeringen.
Deremot tro vi å andra sidan, att vi nu hafva hunnit en tidpunkt,
då staten bör åtnöja sig med afslutande af de tvänne återstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
