Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 SVENSKT 8PRÅK OCH RÅTT8TAFNING.
medtäflare. Ungefär samma är det historiska förhållandet
qu och kv. Klart är dock, att brakets ålder och tillvaro
ej innebär något skäl emot den fonetiska principens lika
enkla som praktiskt beqväma fordran, att ett ljud skall hafva
ett tecken och icke tre. R:s jämförelse mellan de
"obehagliga" (!) "tungskrifna" hk och det "behändiga" ck9 torde icke
vara af den vikt, han förmodar, hälst man med afseende
därå naturligen skrefve lika bra kc och cc, hvilka ock kunna
åberopa en hög ålder.*) Obehöflighen af q för svenska
skriftspråket hafva vi redan törut påpekat (s. 505); — x och #
brukades förr mycket allmänt, z för ds, t. ex. goz, f. gods,
gozl, f. gödsel, och x ej blott som nu efter kort vokal t. ex.
ax, sex utan äfven efter lång vokal t. ex. dax, f. dags, tax,
f. taks. Men ehuru nu z lyckligtvis försvunnit ur alla
inhemska ord, och x blott finnes efter kort vokal i vissa fall,
bör x här, enligt Rydquist, oaflåtligt bibehållas, därför att
det är en så sinrik förkortning, "ett nätt begrepp", och 700
år gammalt. Vi lemna de 700 åren i sitt fulla värde, och
kunna ock erkänna, att tidsvinsten och den sparade mödan
vid att skrifva x för ks är i och för sig själf en fördel,
men, medgifvom det, en mycket liten. Ännu mindre synes
oss denna fördel blifva, då den jämföres med olägenheten
àf den mängd regler och undantag, som följa däraf, att a? blott
i vissa fall begagnas för ks. Man skrifver taks, men tax
(hund); laxi men lacks (af lack); sex och sachs, väx och
väcks, blicks och blix-tra, kaxe, koxa och koksa o. s. v.
Må. därföre x gå så småningom samma väg som det af
ingen saknade zl — R. har dock ännu ett skäl för
bibehållande af x: denna bokstaf finnes hos Europas "mest
bildade folkslag". Detta leder oss att betrakta en ny art af
R:s argumentering.
R. har äfven från en annan sida gjort sig en skef
uppfattning af; "mötet." Han ser däri en misslyckad yttring af
skandinavismen, ett försök att "anbringa samma rättstafning
*) Föröfrigt förekommer kk i en mängd sammansatta ord,
t. ex. takkant, sakkännedom, likkista, kokkärl m. fl. utan att det
hittills fallit någon in att klaga, det kk vore obehagligt och tungt
att skrifva; och sannolikt skulle ck här icke anses så behändigt.
j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
