Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT SPRÅK OCH RÅTTSTAFNING.
509
r etisk grundval: uttalet eller härledningen.*) Sedan eger man
att tillse, huru långt följdriktigheten kan utsträckas for hvarje
tid och fall. Men en princip, som i ett visst fall aldrig bor
tillämpas, är icke längre princip. Något tydligare framskymtar
R:s åsigt i följande ord (s. 460), där han yttrar sig om
striden mellan uttal och härledning: "Det är dessa motsatser som
böra förmedlas, dessa ytterligheter som böra försonas; icke
med medel ur drömverlden, utan ur verkligheten, det
bestående, ur skrifningens egen historiska utveckling, bedömd
af vetenskapen i förening med den vittra granskningen".
Man kunde tycka, att dessa ord, som i sig själfva innehålla
mycken sanning, utvisa, att R. genom förordande af samma
kritiska förfarande vid alla förändringar stode ungefär på
samma ståndpunkt som Hazelius. Men skilnaden är betydlig.
För att förmedla motsatsen mellan de bägge principerna, har
H. valt det enda möjliga medlet: han har lagt den ena till
ensam teoretisk grund och tillerkänt den andra sin betydelse
som historisk vägledning i vissa praktiska fall. R. bryr sig
ej om att lägga någon grund, han anser att i själfva verket
förmedlingen redan är vunnen och fått sitt uttryck i —
"bruket", och att därför inga förändringar behöfva ske. Det
visar sig nämligen äfven vid den allra flyktigaste
genomläsning — och ännu tydligare vid närmare granskning — att
R. alltid och öfveralt kämpar för vidmakthållande af det
nuvarande "allmänna bruket".**)
Att Rydqvist verkligen intagit en sådan ståndpunkt, skola
vi nu visa genom en granskning af det sätt, hvarpå han
kritiserar de föreslagna förändringarna i stafsättet. Dess förinnan
vilja vi dock fästa uppmärksamheten vid en egendomlig villa,
för hvilken R. råkat ut. Han tadlar på det häftigaste, att
dessa ändringsförslag framkommit utan all motivering.***) Orätt-
*) Att ’’bruket" väl kan uppställas som praktiskt rättesnöre
men ej som teoretisk princip, torde fä anses själfklart.
**) Rättvisan fordrar att vi tillägga: "öfveralt där det
angripes af andra vare sig från fonetisk eller etymologisk
synpunkt. Ty R. själf har föreslagit några mindre förändringar i
det gällande bruket, om hvilka vi sedermera få tillfälle att
nämna några ord.
#**) Se ss. 472, 478, 505 och flerst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
