Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN* OM KRISTI GUDOM.
373
ehuru hon — till förekommande af missbruk — helst
undvikit ordet subordination eller åtminstone bestämt det såsom
en jpersonalsubordination till åtskilnad från en
väsenssubordination eller den underlägsenhet i gudomsart, som
Arianis-men antager. En väsenssubordination är icke gifven
derigenom, att sonen har allt af och genom fadren. Ty förhållandet
af ursprunglighet och härleddhet är iugen åtskilnad i väsende.
Sonen är jemlik fadren, derföre att han till sitt väsendes
innehåll är identisk med fadren; sonen har allt, hvad fadren eger,
och är, på grund af denna sin identitet med fadren, allena
sann Gud och evigt lif.
Till denna bestämning af det begrepp/ som bör fästas
vid den andra personen i treenigheten eller Gud sonen, lägger
Biskop Beckman den slutliga förklaring af förhållandet emellan
Gud sonen och Jesus af Nazareth, att den senare är ett af
Gudomen till personlig enhet upptaget organ, uti och genom
hvilket Gudömen verkar. Man bör således ej föreställa sig,
att Gud blifvit i Kristus förvandlad till menniska, eller att
menniskan blifvit förvandlad till Gud. Fastmera är och
förblifver det menskliga äfven i Kristus menskligt. Men det
oaktadt måste man antaga, att, i följd af Guds sons förening
med menniskan Jesus, mandomen är vorden Guds sons andra
natur, så att Gud uti och genom detta sitt organ framträder
och verkar rentaf på menskligt sätt, och detta så fullständigt,
att sjelfva det innersta andelifvets funktioner, tänkandet,
viljandet, kännandet, hafva på. samma gång gudomlig och
mensklig art. Då nu emellertid till mensklighetens väsende äfven
hörer lekamlighet, och denna lekamlighet måste i förhållande
till Gudomen, såsom rent andlig, vara ett relativt yttre, så
kan Kristus, såsom ock understundom i Skriften sker,
föreställas och framställas under schemat af en dubbel
personlighet, en yttre mensklig, stundom med det helas namn benämnd
.Kristus, och en inre gudomlig, stundom helt enkelt benämnd
Gud. 2) Men detta hindrar dock ej, att man måste troget
fasthålla den bokstafliga betydelsen af den Johanneiska utsa-
1) Beckman, p. anf. st. ss. 38 o. f., 60, 66, 140.
2) Beckman, p. anf. st. ss. 117, 120, 128.
Sventk Tidsk ’ift. V haf t., 1870. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
