Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307 NYARE 8VEN8K DRAMATIK.
giske hjelten eger, ehuru han i afseende på formen alltid
sätter sig sjelf som medelpunkt i sin verld och ej vill
underordna sig under den organism, i hvilken han i alla fall in*
går 6om lem, ej vill erkänna andras berättigade fordringar
på sjelfständighet, eller i måttlöshet låter allt blifva af
obetydligt värde i förhållande till honom sjelf och .hans
storartade planer. Vi tro icke, att i det pathos, som fyller
Sigurd Olofsson, någon egentlig tragisk sublimitet kan
upptäckas; dertill är det alltför abstrakt och vittnar om alltför stor
inskränkthet. Ett sådant slags inskränkthet kan visserligen
med fördel behandlas af den moderna komedien, men inom
den tragiska verlden med dess stora gestalter blifver hon
aldrig på sin plats. Om stycket Sigurd Olofsson detta
oaktadt synts oss förete ansatser till verklig tragik, så måste vi
förklara, att detta icke är derföre, att Sigurd Olofssons
drifvande pathos skulle vara af tragisk natur, utan emedan
Sigurd i det sätt, på hvilket han söker förverkliga sitt
sällsamma syfte, i sitt uppträdande, i sitt förhållande till sam^
fundslifvet i allmänhet framstår som tragisk. Efter inre
strider beslutar han, oaktadt han under en längre tid lefvat ett
fredligt och lugnt lif, att inlåta sig i fejd med allmänna
ordningen, och detta blott derför, att han ser den varelse han
mest älskat vara nära att binda sitt öde vid en man ur den
klass som han hatar. Den myndighet och öfverlägsenhet,
med hvilken han gör sig aktad och åtlydd af de vilda skaror,
som nu hylla honom såsom sin anförare, är icke utan
skicklighet framställd, och, frånsedt det, såsom vi redan nämnt,
befängda i hans motvilja mot den beväpnade styrkans män
utan undantag, har hans uppträdande något storartadt, och
den egoism som, i djupet sårad, manar honom till hämd,
är ej af vanlig art. Mildare och ädlare krafter finnas i
detta något inbundna, rufvande sinne, och just derföre àtt
han ej är något vidunder af ondska, beklaga vi så mycket
djupare hans öde och hans handlingssätt. I sitt förhållände
till dottern är han hård och egensinnig; men huru mycket ’
han dock älskar sitt barn, det förnimma vi i den rörelse,
som öfverväldigar honom hvarje gång tankarne ledas till den
bittra förlusten. Det ligger ett ganska vigtigt tragiskt
motiv just deri att för Sigurd Olofsson familjeband,
samfundsordning, lag och rättstillstånd betyda intet, då ban på något
sätt känner sig djupare kränkt. — Det är blott skada att
dessa tragiska ansatser ej leda till någon verkligt sund och
kraftig behandling, och ett bland de mera betydande skälen
till att författaren häri misslyckas, bör efter vårt
förmenande sökas just i det bizarra och föga tilltalande pathos,
som ursprungligen beherrskar hans hjelte. Det är detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
