Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISM OCH 8JELFSTYRELSE.
125
rättigheten att den utöfva, att man åsidosatt frågan om denna
makts gränser och om det omtvistade bytets tillbörliga
beskaffenhet. Å andra sidan hade man skänkt så mycken
uppmärksamhet åt de konstitutionela garantierna och åt
maktfördelningen mellan representation och regering, att man
förglömt några af de främsta vilkoren för giltigheten af dessa
garantier och denna maktfördelning. Hvad båtar det väl
att i frihetens namn grunda statens makt på folkets
suveränetet och låta samhällets styrelse utgå från de allmänna
valkollegierna, — om utöfningen af denna makt kan undertrycka
all fri verksamhet i samhället och lemnar den röstande och
väljande medborgaren med bundna händer i den valde
herrskarens våld? Hvartill tjenar det att uppfinna garantier och
afväga myndigheter mellan folk och regering, — om den
verksamhet, som åt hvardera tillmätes, är af så helt och hållet
olika art, att regering och folk icke kunna förstå hvarandra och
ständigt måste lefva i sådant ömsesidigt beroende, som
endast föder misstro och ovilja? Sådana frågor har man i våra
dagar begynt framställa till pröfning i den politiska
diskussionen, och i Europas alla kulturländer taga de redan den
allmänna uppmärksamheten i anspråk. Å ena sidan har en skola
inom statsvetenskapen, den man med skäl kunde kalla den
"individualistiska", uppträdt med bestämda yrkanden å
statsmaktens inskränkning till skyddandet af rättigheter. Å andra
sidan hafva "sjelfstyrelsens" anhängare förvärfvat sig allt större
uppmärksamhet för sina läror om styrelsens eller
förvaltningens tillbörliga organisation. Det är tvenne mäktiga
strömdrag i den moderna statsvetenskapen, hvilka redan i icke
ringa mån utöfvat inflytande på den praktiska lagstiftningen
och det allmänna föreställningssättet. De beröra hvarandra
temligen nära, men vi hafva så mycket mer skäl att hålla
dem isär, som man i allmänhet gör sig skyldig till deras
fullkomliga förblandning. De äro dock så tillvida väsentligen
olika dessa läror, som den ena hufvudsakligen afser
upphäfvande af all styrelse å de områden, der sådan icke skulle finnas
befogad, den andra afser ordnandet af styrelse å de områden,
der sådan icke kan undvaras. De behöfva icke strida mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
