Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
INDIVIDUALISM OCH 8JELFSTYRELSE. 126
» hvarandra,* och de förekomma ofta tillhopa hos en och samma
författare, men vi måste fasthålla, att de icke betyda alldeles detsamma.
Hr Nyblaeus har i sin uppsats om "politisk frihet och
sjelfstyrelse" hufvudsakligen haft den förra frågans besvarande
till sitt ögonmärke. Han har företagit till granskning de läror
om statsmakten och dess gränser, som af Mill, Laboulaye m. fl.
blifvit framstälda; och enär hufvuduppgiften för dessa
skriftställare varit, att visa i hvad mån den individuela och privata
verksamheten kan och bör undvara styrelse eller ledning af
statsmakten, har ban vid sin kritik af begreppet sjelfstyrelse
hufvudsakligen fattat detsamma ur denna synpunkt, och
försökt att angifva det rätta måttet för styrelsemaktens
inskränkning. Han har dervid kommit att granska de bekanta
lärorna om statsfördraget, samhällsbolaget och folksuveräneteten,
för så vidt dessa i nämde författares skrifter kunnat
uppspåras, och vi behöfva ej säga, att förf:s lätta och klara
framställningssätt förlänat ökadt värde åt den vetenskapliga
bevisningen. Han har äfven i en senare afdelning berört
frågorna om statsformen och representationen, och hans derom
yttrade mening skulle kunna gifva anledning till åtskilliga
vigtiga iakttagelser, dem det dock ej är möjligt att här
inrymma. I afseende å bestämmandet af statsmaktens väsen
har han slutligen stannat vid den välbekanta satsen, att
"statens ändamål är förverkligandet af rätten", hvarigenom ban
synes anse sjelfva måttet och gränsen för dess verksamhet
vara angifna.
I full öfverensstämmelse med hr N. måste vi framförallt
fasthålla, att den grundfalska uppfattning af samhällets begrepp,
som i läran om statsfördraget framträder, icke kan leda till
någon förnuftig begränsning af samhällets och individens
verksamhet och rätt. För att kunna veta gränsen mellan
tvänne väsenden, måste jag först erkänna dem såsom skilda
väsenden och känna dem såsom sådana. En dylik kunskap
förutsätter en analys af den verklighet, som visar oss dem
bägge, individen och samhället, i vexelverkan med hvarandra;
uppgiften är att i denna verklighet finna fasta hållpunkter, att
i alla de tusen olika företeelserna constatera några väsentliga
och gemensamma fakta. Ett sådant faktum är, att den indivi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
